Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 34. Nyårsdagen. Grekernas nyår. Återblick på Greklands sednaste frihetskamp. Kleptherna. Rhigas och Koraïs. Den nationella grundfonden. Frihetskriget och dess män. Fogeln Phœnix. Den nya dagens morgon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
Trettiondeförst-a stationen.
taktiska truppen. Grekerna sjelfva ha icke kämpat
modigare för H< Ilas’ frihet, än dessa unga enthusiaster, af hvilka
icke många återsågo sin fädernejord.
Europas nationer hade förklarat sig för Grekland.
Regeringarne gåfvo småningom vika för folkens hänförelse
samt för den grekiska kampens europeiska betydelse. Ädla
statsmän förklarade sig för den. Den store Canning
uppträdde som dess vän. Äfven inom franska och ryska
ka-binetterna höjdes röster, åtminstone till protest mot
Portens massakrer och för att uppmana till mildare förfarande.
Men grekernas inre söndringar och den grymhet i kriget,
i hvilken de täflade med turkarne, försvagade alltjemnt
intresset för Greklands kamp. Man såg ju deraf att
grekerna allt ännu voro barbarer. Man såg ej, eller ville
ej se hvad de bättre bland dem gjorde för att lösgöra
Grekland ur barbariet, äfven det egna *), genom anslutande
till den ädlare europeiska civilisationen. Man gaf mera
akt pä krigets vilda handlingar, än på den lagliga
ordningens midt under kriget fortgående arbete. Och såsom vi
ofta se det hos vissa färnäma. välvilliga, men makliga
patroner i förhållande till deras klienter, så tycktes
stormakterna frukta att genom att för öppet taga Greklands
parti inveckla sig i några obehagligheter med den mäktiga
öfversittare)! — stora Porten.
Under år 1 824 tyckas sakerna bestämdt vända sig
till dennas fördel. Porten hade slutit en förmånlig fred
med Persien. Den kunde draga sina härar från Euphrat.
Äfven i Donau-furstendömena var nu allt lugnt som döden.
I Epirus höjde ej mer den svarte Ali sitt trotsiga hufvud.
Di t hade blifvit uppsatt på en påle framför seraljens port
*) Man ursäktar ofta grekernas barbari med deras lunga
träldom under turkarne, men, såsom mig synes, med orätt.
Grekerna voro af sin egen natur — om nian ser på deras historia
i gamla tider — barbariska nog. Sannt: de älskade ej att
stympa sina likar såsom andra asiatiska folk; men de
mördade och dödade utan skonsmål sina fiender och sina fångar,
härjade och rölvade utan skrupler, samt sålde qvinnor och
barn i slafveri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
