Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 35. En barnfest. Första vårtecken. Ännu en hofbal. Anavryta. Schweitzerhemmet i Attika. Olivträdets läror. En jordstöt. Politiska samtal i Athén. Grekiska carnevalen. Lök-festen. Sorgligt dödsfall. Mainotternas myriologer. Vårens ankomst. Utflygt till Tinos. Evangelistria-högtiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grekland och dess öar.
185
öns kloster samma dröm, och ryktet om den fördolda
undergörande skatten spridde sig allt mera. Man företog
äfven några gräfningar, men öfvergaf dem snart då de icke
förde till någon upptäckt. Men när år 182! en pestartad
farsot utbröt på ön började man gräfva med ny ifver, och
stötte snart på de halft igenrasade hvalfven till en Christen
kyrka, och det dröjde icke länge innan man ur dess grus
lyckades framdraga en liten tafla, föreställande Mariæ
bebådelse. Taflan fördes under högtidlig procession omkring
på ön, der, såsom det påstås, den dödliga farsoten snart
derpå upphörde. Berättelsen säger vidare, att det var om
våren 1 82 1, just på den dag, då frihetsresningen i Grekland
höjde korsets fana, som den undergörande bilden
upptäcktes. Man beslöt att på det stället uppresa en kyrka,
som skulle föreviga båda minnen och blifva en
föreningspunkt i alla tider, för grekerna i Öster- och Vesterland,
hvilka hvarje ny vår på denna dag här skulle mötas för
att bekräfta deras gemensamma christna tro, samt kärlek
till Panhagia, och på nytt kunna få del af hennes
välgerningar.
Midt under brinnande krig upprestes kyrkan med dess
tillbygnader på den gamla nedrasade kyrkans plats, omgifven
af det urgamla Poseidon-templets grundmurar (dem man
ännu ser), och vid dess rika, för hälsokraft beryktade
källa, nu ’"Panhagias". Den underbara taflan omgaf man
med ett gyllne skrin, i hvilket den ständigt förvaras uti
kyrkan, och kysses af troende pilgrimer.
Trappan, som förer upp till kyrkan, är kanske dess
vackraste konstverk. Den är allt igenom af hvit marmor,
och den vackra balustradens pariska marmor är af utmärkt
skönhet och genomskinlighet. Kyrkan är rymlig och ljus,
prydnaderna, såsom vanligt i grekiska kyrkor, mera barnsligt
prålande än smakfulla. Straxt till venster, nära ingången,
ligger, på ett slags altare, en gyllne låda med ram, och
öfver denna låda böja sig pilgrimerna i det de
andakts-fullt, kyssa två små hål, praktiserade i taflans gyllne
betäckning. Ty det är den sannskyldiga, undergörande taflan,
som ligger inom denna skåpinrättning, och de tvenne hålen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
