Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 36. Påskhögtiden i Athén. Folkfest vid Theseus-templet. Stort bröllop. Små utflygter. Kolokothou och Phaleros. Grekiska kamrarne. Politiska rykten och rörelser i Athén under Maj månad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
Trettiondeförst-a stationen.
marken lysande. Fruktträden slå ut ocli skifta i alla
ny-aneer ifrån dunkel purpur till ljusrödt och snöhvitt i
trädgårdarne längs Kephissus ur olivskogens dunkla sköte
i Athena-dalen. Särskilda trakter af Ättikas’ jord ha sina
särskilda blomsterarter. Huru beskrifva prakten i
drottningens trädgård, dess kaskader af blommande klängväxter,
dess buskar och bersåer af alla arter rosor, dess lundar af
citron- och orangeträd höljda af frukter och blommor på en
gång, dess rabatter af inhemska och utländska sköna växter,
denna lyx i färger, former, fina och starka vällukter?! det
är nästan för mycket för dödliga sinnen, åtminstone för
mina, i synnerhet om aftonen dä blomsterångorna kännas
nästan döfvande.
Låt mig föra dig till de ställen, der jag denna vår
njutit naturens härlighet mer än i sjelfva drottningens
trädgård, till Kolokolhou, till Phalerus, till Eleusis’ vik.
Kolokothou är ett ställe i olivskogen på slätten, hvilket
man kan urskilja från Athén genom den grupp af höga
popplar, som der stiger upp likt en ljusgrön bukett högt
öfver olivskogen. Komna dit, (i vagn eller till häst,
om vi vilja undvika att bli alltför trötta) finna vi en
gammal kyrka, ett par kaffehus, kanske en ring sirto-dansare,
alltid luccumi och friskt vatten i trädens skngga. Men
nöjet, som vi finna här, består egentligen i vandringen,
den vi från Kolokothou kunna göra längs med stranden af
Kephissus, här en liten brusande, vattenrik flod, under
höga popplar i hvilka nektergalarna slå sina drillar. Väl
drilla de ock i drottningens trädgård, men här, vid den
friska strömmen låter deras sång friskare, ljufligare;
åtminstone tycker jag så, ehuru jag äfven tycker, att de
-Athenska nektergalarnas sång är långtifrån så rik och
uthållande, som deras fränders i Schweitz, i Tyskland och
äfven i det sydliga Sverige. Greklands nektergal begynner
åter och åter, men den afbryter sig, och sången får ingen
rätt fart. Lärkans jublande sång och den sång, som fyller
våra skogar om våren, känner man icke i det sköna
Grekland. Naturens Herre ville icke slösa alla sina gåfvor på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
