Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 37. En ny Corinna. En elev af M:me Recamier, Eleusis’ och dess mysterier. Examen i Arsakion. Amalion. Unga grekinnor. Morgonväkter. Tyska vänner. Massackrerna i Syrien. Greklands deltagande. Kung Ottos gästfrihet. Samtal med drottningen. Grefvinnan Dora d’Istria. Athén under Juni månad. Afresa till öarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236 Trettiondeförst-a stationen.
och straff enligt samvetets högsta lagar. Så slöto
Grekerna sig, genom sina mysterier och sina ädlaste philosopher ,
till de stora för- christliga folk, som i läror och profetior
sökt tröst i lifvet och hopp i döden under det de
påkallade en uppenbarelse, som skulle "borttaga svepeklädet,
hvarmed allt folk besvept är". Så bereddes Grekland att en
dag undfå utsädet till en högre odödlighets-lära. Når det
eviga hvetekornet, icke af jordisk säd, sänktes i jorden
för att uppstå igen och bära frukt till evinnerligt lif för
alla verldens folk, då var äfven Grekland färdigt att
emottaga det.
Vid middagstiden måste vi fly undan den brännande
solen på de Eleusiska templens marmorgrund och upp i
skuggan af vårt stora vindsrum. Här dinerades och
con-verserades gladt, och de unga fransoserna täflade i att
störta upp från bordet och rusa mot dörren vid minsta
tecken till att damerna önskade något, hvarvid de
(herrarne) vanligtvis karambolerade i dörren och skrattande
vände sig om, för att fråga sig och de andra hvad det
egentligen var, som man ville, hvilket ofta bevisades vara
ingenting. Emellertid hade man roligt. På eftermiddagen
gingo de unga systrarna Philemon ut och inkommo åter,
klädda i den Eleusinska drägten, en hvit, lång kofta med
broderier af svarta snören, hvit lärftsskjorta, sammanfästad
vid halsen, och på hufvudet en slags bandå, öfver hvilken
faller på axlarna och nedåt ryggen en lång, hvit
florsslöja. Drägten — lika för alla Eleusis’ qvinnor — är
enkel, men ganska poetisk. De vackra unga systrarna kunde
i den ha föreställt Ceres’ prestinnor.
Nästan hela Eleusis’ befolkning är Albanesisk och
talar Albanesiska, hvilket är ett från grekiskan alldeles skildt
språk och påstås af många vara afkomling af det äldsta
Pelasgiska språket. Det är ännu folkspråk i Albanien
(Epirus), landet der man dyrkade den "Pelasgiske Zeus".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
