- Project Runeberg -  Lifvet i gamla Verlden. Dagboks-anteckningar under resor i Söder- och Österland / Tredje Bandet, Femte delen: Grekland och dess Öar /
243

(1860-1862) [MARC] [MARC] Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 37. En ny Corinna. En elev af M:me Recamier, Eleusis’ och dess mysterier. Examen i Arsakion. Amalion. Unga grekinnor. Morgonväkter. Tyska vänner. Massackrerna i Syrien. Greklands deltagande. Kung Ottos gästfrihet. Samtal med drottningen. Grefvinnan Dora d’Istria. Athén under Juni månad. Afresa till öarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Grekland och dess öar.

243

qvinnan borde stå på en sekundär plats i förhållande
till mannen, särdeles då hon vore gift. "En hustru skall
väl uttala sin mening, men sedan följa sin mans-’.
’ Det torde förefalla er besynnerligt ’, fortfor drottningen,
"att jag yttrar detta, då jag likväl stundom förer
regeringen bär. Men jag gör det. endast emedan konungen så
vill."

Drottningen sökte vidare bevisa sin sats med exem pel
ur bibeln och uppenbarelsen. Jag blef henne ingenting
skyldig i detta kapitel under det jag yrkade min mening,
att "man och qvinna äro alldeles lika inför Gud, lika
kallade att vara hans tjenare och lika väsendtliga för hans
tjenst, hvar och en med sin egen natur och sin gåfva."

Drottningen ville låta min sjelfständighetstalan något
gälla för ogifta fruntimmer, men var mycket sträng för
de gifta, och ville ej under några vilkor och
omständigheter tillåta att en hustru skiljde sig från sin man eller
satte sin vilja emot hans. Under det vi härom talade som
ifrigast kom konungen i dörren ropande sakta: "Amaliel"

— "Otto, Otto!" ropade den lifliga drottningen tillbaka,
"Otto, komm herein !" Konungen kom, hälsade mig vänligt, och
yttrade sin tillfredsställelse öfver min afsigt att lära känna
Greklands öar. Jag var glad att få tacka honom för det
nöje hans godhet beredt mig. Han frågade litet om planen
för min färd, rAdde mig att dröja på Naxos, hvars
skönhet ban prisade, och att utsträcka resan ända till Suntorin.
Sedan önskade ban mig lycka till resa och återkomst,
sad.! att göromål kallade honom, och gick. Drottningen
följde honom snart, tydligen angelägen om att icke låta
honom vänta. Hon lemnade vår diskussion utan afslutning

— och så förblir den nog, — men i det hon gaf mig en
leende afskedsblick och med en rörelse, full af qvinligt
behag, fösvann inom dörren till konungens rum, kunde
jag ej låta bli att tänka: det är just ingen svår konst
för en qvinna, som älskar »in man, att ställa sig på
andra platsen, då hon i sjelfva verket torde innehafva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifigamla/5/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free