Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 37. En ny Corinna. En elev af M:me Recamier, Eleusis’ och dess mysterier. Examen i Arsakion. Amalion. Unga grekinnor. Morgonväkter. Tyska vänner. Massackrerna i Syrien. Greklands deltagande. Kung Ottos gästfrihet. Samtal med drottningen. Grefvinnan Dora d’Istria. Athén under Juni månad. Afresa till öarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grekland och dess öar. 245
stilla härlighet bakom Eleusis’ berg, skuggorna djupnade
på stranden nedanom, och ur dessa, just på stället för
mysteriernas tempel, glimmade en röd eld med sällsamt
dystert sken. Venus och Jupiter stego strålande klara
fram ur den bleknande gloria, som solen vid sitt afsked
hvälft öfver himmel och haf, öfver Eleusis och Salamis.
Dess glans lyste ännu i vester då nymånen gjöt sitt
silf-versken öfver nejden och lät vågorna glimma i det de
sakta plaskade mot stranden; längre ut afspeglades de
stora planeterna i det lugna djupet. Jag betraktade detta
skådespel af outsäglig skönhet och frid medan jag mera
lyssnade till än deltog i de andras samtal. Ljusen ofvan och
nedan, forntidens minnen, nutidens lif, det sakta talet om
Guds fortgående uppenbarelse på jorden, vågornas sorl mot
stranden, aftonens och scenens skönhet och lugn, detta allt
gjorde mitt hjerta fullt, men mina läppar stumma. Timma
efter timma förgick. Sent kommo vi hem.
Tidningar och qvällsvard upptogo oss hemma. En
skarp kritik, skrifven af den tyske lärde Fallmereijer
öfver ett af grefvinnan Dora dTstrias arbeten och öfver hennes
grekiska sympathier hade kommit ut i en tysk tidning.
Furstinnan talade derom och om denne anti-grekiska
kritikers förnyade anfall mot hennes författarskap, men talade
derom såsom någon, hvilken hvarken känner sig träffad
eller slagen, utan snarare uppmuntrad. ’ Det gör mig
nöje", sade jag, "att se att denna kritik icke sårar eller
nedslår er." — "Nedslår?" svarade furstinnan, med en
munter, stridslustig blick, — "tvertom ! Den ger mig håg
att. gifva lika godt och mer igen, att ändå starkare än
hittills uttala mina öfvertygelse^ och det skall jag äfven
göra!"
"Hvarifrån har ni fått era liberala tänkesätt,
furstinna?" — "Från min slägt", svarade hon. ’ Familjen Ghika
har, från far till son, älskat friheten och folket, och sett
folkets väl i dess rätt förstådda frihet. Främst bland de
Moldauiske godsegarne har den emanciperat sina lifegna
och gått i spetsen för frihetsrörelsen i landet. Jag är en
Ghika till födsel och sinnelag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
