Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 38. Ö-resa. Ægina. Morgon vid Sunium. Seglats till Syra. Den sköna Polyxene. Europeiskt lif på Syra. En dag på Delos och Rhenea. Tre dagar på Naxos. Bekantskaper och gästfrihet. Station vid Ios. Homérs graf. Santorin. Vulkanisk bildning. Artiga innebyggare. Ypperliga viner. De spetelske. De barmhertiga systrarne. Katholsk propaganda. En kuslig natt. Sikynos. Anti-Paros och dess grotta. Marmora-hamn vid Paros. Till Naxos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
Trcttiondefittonde stationen.
ser på stället — voro törhända afkomlingar af do heliga
grisar, hvilkas blod hade den besynnerliga egenskapen att
— aftvå synder, och göra äfven den största brottsling
ren *_), en grekisk religionsdogm, uti hvilken jag har
svårt att finna någonting djupsinnigt. Största mängden
ruiner äro på ett ställe vid stranden. Två till tre stora
tempel — ett af blågrà marmor — tyckas ha stått här.
Deras lemningar, bland hvilka hundratals kolonner, hvaraf
dock ingen enda är hel eller upprättstående, ligga på
hvarandra i stora högar. Det är ett storartadt chaos af
spillror. Många stycken bära spår at konstnärligt arbete.
Men hvad ännu i början af detta århundrade var qvar af
värde eller skönhet har blifvit bortfördt till
Konstantinopel, till Venedig, Rom och annorstädes. Några pelare
från Delos sägas pryda evangelistrias kyrka på Tinos.
Af Apollos kolosala bildstod, som förr stått på
stranden, upptäckte vi bysten och höfterna i tvenne
ofantliga marmorstycken, liggande i en sandgrop. Af
bronz-palmen, som stått här, jemte denna bild, till minne af
La-tonas skyddande palm, sågo vi naturligtvis intet spår.
Apollos staty och tempel voro omstörtade på ett sätt, som
röjde vildt raseri; men dess spillror bländade ögonen ännu
genom marmorns glänsande hvithet.
Jag har hört och läst att det var förnämligast
grekiska christna, som förstört deras hedniska förfäders sköna
konstverk, uppförda med kärlek och religiöst tålamod till
millioner menniskors uppbyggelse och fröjd. Men det
hafva de gjort icke såsom christna, utan såsom stackars
blinda barbarer, som icke visste hvad de gjorde, icke
visste att de härutinnan tjenade mörkrets och det ondas
makter. Ty om än Apollos kult, (intelligensens) måste af
gudomlig rätt en gång gifva vika för en af högre innehåll,
och om Apollos grekiskt sköna, men kalla bild måste
falla för en gudagestalt med ett för menniskoväl och
mon-niskove klappande, blödande hjerta —hvad mer? — borde
*) SS t. ex. Orestes, sora från sitt modersmord renas genom
sina händers begjatande med blod af smä grisar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
