Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 39. Naxos: Villa Somariva. Melanés dal. Fleurios källa. Ö-lif. Idylliskt bröllop. Vår by. Öboernas lynne. Scener ur Naxos’ historia. Dess nuvarande lif. Fester. Stormiga dagar. Naxos’ sköna dalar: Melanés, Fleurio, Potamia, Engarés, Drymalia, Aparanthus. En dag i Drymalias dal. Zeus’ berg och mystiska grotta. Ariadne på Naxos. Ö-lifvets ljussida. Ö-lifvets skuggsida. Afslutning och afresa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gi ekland och dess öar.
55
stör det andra; roflystnad, våld och laglöshet råda.
Handeln finner ingen fridlyst hamn. Men på Kreta födes
Minos, och med Minos’ välde komma visa lagar, ordning,
säkerhet. Då anländer från Kreta Minos’ dotter, Ariadne,
öfver hafvet till Naxos för att förmälas med guden
Dionysos, fostrad der af nymphen Koronos till att blifva
menniskornas välgörare. Den äldsta grekiska konsten vet icke
af den Ariadne, som sednare Athénska skalder ha gjort
till en "Ariadne abandonata". Den framställer ständigt
Minos’ dotter vandrande eller hvilande i stilla höghet vid
sidan af sin gudaborne, mildt blickande, med vinrankor
bekransade make. Bacchanter följa dem under dans och
sång. De fira jordelifvets och menniskolifvets bröllop, och
— förhänget faller.
Nästa akt visar oss Ättikas folk, den liffulla
phan-tasirika Joniska stammen, utbredande sig öfver Ægeiska
hafvets, liksom öfver Asiens öar och stränder, medförande
sina gudar och den heliga elden från Hestias altare i
moderstatens Prytaneum. Ty dessa gudar och denna eld
skola helga och välgöra hvarje ort, der de Attiska
snäckorna landa. Och hvarhelst de komma, uppstå blomstrande
handels-städer, planteras mullbärsträdet och oliven, resa
sig sköna marmortempel åt ljusets och bildningens gudar.
Ty väl ha Zeus och Poseidon sina helgedomar på dessa
öar; men främst dock Apollo, Dionysos ocb Minerva.
Delos har, såsom Apollos födelse-ö, blifvit grekiska
ar-chipelagens "heliga ö", och äfven Naxos måste betala skatt
till Delos. Men Naxos blir genom sin vidd, sin skönhet
och rikedom öarnes politiska medelpunkt, och Dionysos’
tempel på dess klippa inbjuder alla folk att hylla det»
fredliga odlingens välde.
Mäktiga familjer ha uppstått på ön, och det idoga
folket, som arbetar jorden, älskar några af dom, uien icke
andra. En af de älskade herrarne lie I,er Testagoras, och
folket bringar honom frivilligt allt det, som hans hushåll
behöfver. Unga, öfvermodiga ädlingar afundas honom
detta, och skicka sig ohöfviskt mot h:ms döttrar. En
strid uppstår, i hvilken folket tar parti emot junker-partiet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
