Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 44. Minnesbeta från Delphi. Morgonridt till Arachova. Parnassen, dess äldsta fester och nyaste muser. Det fatala vägmötet. Inträde i Livadien. Middagsrast. Åsyn af Parnassen. Gästfrihet i Libadia. Lethes och Mnemosynes källor. Trophonios’ håla och Pausanias skildring. Ridt till Thebe. Sista anblick af Parnassen. Ett Thebanskt hem. Thebanska minnen och utsigter. Polyokandoro. Grekiskt Khan-lif. Stormig hemkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
Fyrationdeljertle stationen.
I all dess enkelhet en gripande tafla af hemmets
redlöshet vid husfaderns plötsliga frånfälle! Sången heter
"Herden och Charon".
En annan, ändå mera tragisk, parnassisk "myriolog"
eller klagosång är: "Flickan i Hades". Jag återgifver den
här:
"Hnru lyckliga äro dock bergen, huru sälla äro ej
’fälten! De bry sig icke om Charon, och vänta icke på
"Charon. Om sommaren hvila fåren der, och snön under
"vinterns dagar. Tre jettar rådslogo om huru de skulle
’ bryta upp Hades. Den ene ville göra det i Maj, den
"andre när sommaren kommit, den tredje ville göra det
om hösten när drufvorna hade mognat. Till dem i
underjordens djup talar en ljuslockig flicka:
"O jettar! tagen mig med er, att äfven jag må skåda
*den ljusa luftenB verld!"
rDin klädning, flicka, rasslar så, och dina lockar
hvilka, och dina tofflor klappra styggt, och Charon skall oss
"märka".
"Ack! mina kläder tar jag af, och klipper af mig
hå-"ret, och mina tofflor drar jag af och lemnar dem vid
"trappan. O! tagen mig dit upp med er; låt mig med er
"få följa! att jag må återse min mor, och se hur hon
"mig sörjer, att jag må mina bröder se och hur de mig
"begråta!"
"O, flicka dina bröder små, de dansa uti ringeD,
"O! flicka! och din moder kär hon sladdrar uppå
gatan."
Och med detta bittra besked lemnas den stackars
"flickan i Hades".
Ägarinnan till huset i Arachova, uti hvilket vi bodde,
och som på ett hår liknade en svensk bondgumma, var en
— skaldinna. Hon hade diktat verser för kung Otto, då
han första gången besökte Parnassen.
Då den unge konungen, efter att ha bestiget bergets
höjd, återkom till Arachova, omgåfvo honom bygdens unga
tärnor vid aftonens vakteldar under dans och denna
improviserade sång:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
