Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 44. Minnesbeta från Delphi. Morgonridt till Arachova. Parnassen, dess äldsta fester och nyaste muser. Det fatala vägmötet. Inträde i Livadien. Middagsrast. Åsyn af Parnassen. Gästfrihet i Libadia. Lethes och Mnemosynes källor. Trophonios’ håla och Pausanias skildring. Ridt till Thebe. Sista anblick af Parnassen. Ett Thebanskt hem. Thebanska minnen och utsigter. Polyokandoro. Grekiskt Khan-lif. Stormig hemkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
Fyrationdeljertle stationen.
om det kungliga besöket. Hon satte mycket värde på
kunskap och vitterhet, och tvenne af hennes söner studerade i
Athén.
Om morgonen, den 2 7:de Oktober, redo vi emellan
Parnassens höjder och kammar, under det en skarp
nordanvind huserade bland dem. Den hindrade mig
emellertid icke att. uppfatta den del af sädes- och skogsregionen,
i hvilken vi befunno oss, och det pittoreska läget af
Ara-chovas’ by. Vintern är sträng i denna nejd. För 30 år
tillbaka bidrogo dess snölaviner, i förening med
Karaskai-kis tappra svärd, att jaga turkarnes härar från Parnassen.
Vintern har dock sin poesi i Arachova. Då blomstra de
stora bröllopen och dansarne under den improviserade
sången, och hvarjehanda symboliska lekar med urgamla
anor.
Så tidigt vi än voro uppe denna morgon, så voro
Arachovas qvinnor ändå tidigare vid sitt arbete, och
om-gåfvo brunnarne, sköljande sina väfvar. Vid en källa i
bergsmuren vid vägen hade min häst lust att dricka,
trängde sig utan krus emellan qvinnorna i det han med
nosen röjde undan dem till höger och venster, så att han
fick tillfredsställa sin åstundan. Solen steg och begynte
värma oss under det vi, svängande i zigzag kring
Parnassens kullar, redo ned mot Livadien. Nejden är mera
massiv än storartad genom höjder och djup. Af sjelfva
berget har man här ingen redig syn; den får man först längre
fram. Vi redo österut genom bergspass, som blefvo allt
trängre.
När man kommer ur ett långt och trångt sådant pass,
ser man framför sig en klippa af besynnerlig skapnad, icke
olik en ofantlig stenhög, isoleradt liggande ett litet stycke
ifrån passets öppning. Här delar sig vägen och går till
höger om klippan åt Livadien och till venster åt Daulis.
Det var här, berättar traditionen, som det fatalistiska och
fatala mötet egde rum emellan Oedipus, som kom från
Delphi, och hans, honom obekanta fader, kung Laius, som
ämnade sig till Delphi: hvilket möte, dà ingen af de två
ville låta sin vagn vika ur vägen för den andres, föran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
