Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 44. Minnesbeta från Delphi. Morgonridt till Arachova. Parnassen, dess äldsta fester och nyaste muser. Det fatala vägmötet. Inträde i Livadien. Middagsrast. Åsyn af Parnassen. Gästfrihet i Libadia. Lethes och Mnemosynes källor. Trophonios’ håla och Pausanias skildring. Ridt till Thebe. Sista anblick af Parnassen. Ett Thebanskt hem. Thebanska minnen och utsigter. Polyokandoro. Grekiskt Khan-lif. Stormig hemkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grekland och dess öar.
173
Bom elden spridde, och jag vet icke hvilket behag af den
improviserade bädden och bostaden gåfvo mig en ljuflig
ro och den sötaste sömn, så länge man fick sofva i
Polio-kandoros Khan. Men hvar eller hvaranan timma väcktes
man af dundrande slag på porten och af kraftiga rop på
’"Leonidas", värden i Khanen. Härpå följde portens
öppnande, inträde af ryttare och hästar. Sedan väcktes på
nytt den insomnade elden, på nytt kokades kaffe, tändes
cigarrer; den ena liggande gestalten reste sig upp efter
den andra, och "kaffendies" (kaffeglam eller småspråkande)
begyntes emellan de gamla och de nyss ankomna gästerna.
Af de sednare voro några jettelika, präktiga figurer i
vackra drägter. När de pratat, skämtat, rökt slut på
cigarren, druckit ut kaffekoppen, togo de den första, bästa
sten eller träklabb, bredde manteln deröfver och lade
sedan derpå hufvudet, och — snart sofvo de djupt. Och
åter fick elden somna och röken breda sig ut såsom en
pell öfver den stilla scenen, till dess ett nytt dundrande
besök väckte alla, väckte Leonidas och mottogs på samma
sätt som de föregående. Så fortgick det hela natten; men
emellan afbrotten sof man godt och jag hade fått so en
scen af grekiska folklifvet i dess ursprunglighet, som jag
icke velat undvara för det lugnaste nattläger i det allra
bästa hötel. Den grekiska Khanen, med sin alltid färdiga
eld och kaffekanna, sin muntra församling och sin ringa
afgift för herberget, måste vara för de vägfarande
åkerbrukande eller handlande tarfliga grekerna oändligt mycket
behagligare, än våra civiliserade, ofta otrefliga, alltid dyra
höteller.
Morgondagens morgon visade oss en alldeles mulen
himmel, betäekt af mörka, regndigra moln. En sådan
himmel hade jag ej sett på — minst åtta månader. Men luften
var mild och lugn. Vi hade blott tre timmars väg från
Polyokandoro till Eleusis. Kanske skulle vi hinna dit utan
att regnet hann oss, och en gång der kunde vi lätt få en
vagn från Athén. Alltså friskt mod och framåt. Vi
betala 50 Leptas (omkring 8 8 öre) för nattläger, värme,
uppassning, alltihop, och begifva oss af.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
