Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 44. Minnesbeta från Delphi. Morgonridt till Arachova. Parnassen, dess äldsta fester och nyaste muser. Det fatala vägmötet. Inträde i Livadien. Middagsrast. Åsyn af Parnassen. Gästfrihet i Libadia. Lethes och Mnemosynes källor. Trophonios’ håla och Pausanias skildring. Ridt till Thebe. Sista anblick af Parnassen. Ett Thebanskt hem. Thebanska minnen och utsigter. Polyokandoro. Grekiskt Khan-lif. Stormig hemkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176 Fyrationdeljertle stationen.
lunda och blåste upp emot oss en så förfärlig nordanvind,
att den neppeligen kunde vara värre denna årstid, icke en
gång i Sverge. Tysta, genomfrusna, stretade vi framåt,
hvar på sin gångare, med en enda gemensam tanke, den
att hinna Khanen vid Daphni, — den första på denna väg
— och derifrån förskaffa oss en vagn från Athén. Vi
hade begifvit oss på resan i sommarväder och
sommarkläder, vi återvände i full vinterstorm. Aldrig hade jag
kunnat tro, att en grekisk Khan skulle synas mig lik ett
paradis. Men så tycktes mig verkligen den lilla Khanen vid
Daphni, när vi, genomblåsta och ett par af oss halft sjuka,
ändtligen anlände dit och kommo in i ett snyggt rum,
der en vänlig koleld glimmade. Här värmde och
förfriskade vi oss medan en af våra avojarder, på sin snälla
bäst, i sträckande fart flög till Athén för att skaffa oss
vagn. Efter ett par timmar kom den och förde oss raskt,
genom regn och storm, hem. Och huru godt kändes det
ej att i det lugna hemmet vid aftonlampans stilla eken
samlas kring den rikliga aftonmåltid, som fru Agnes med
sin vanliga sällsynta talang improviserade I Och huru
trefligt alltsedan har det ej varit att under förtroliga
"Kaffen-diesn erinra oss Delphi-resans njutningar och
besvärligheter, och veta de sednare nu alla överståndna och färden
lyckligt fulländad! Men vår förträffliga anförare, herr
Hansen, sitter dock med ett ben i horizontel ställning,
lidande af det brännsår han medtagit från Parnassens fot.
Det hindrar emellertid icke de goda läsningarne och
samtalen vid aftonlampan. Vi ha nu vårt stora nöje af den
tyske professorn Trcmlelenburgs rättslära *), den första jag
läst, som synts mig stå på fullt säker grund, hvilken grund
kan, i korthet, uttalas så: hvart väsen skall uppfylla sm
bestämmelse. Efter theet återtaga vi läsningen af
Englända-ren Grotes grekiska historia, som, ehuru jag ej kan dela
hans starka Atheniensiska sympatier, intresserar mig till
den grad, att jag ofta fruktar afbrott af besök, eljest
*) Naturreeht auf dem grunde der Ethik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
