Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 46. Under Januari månad. Theseus-platsen. Två fester. Grekiska tablåer. Öfverraskande dödsfall. Kungen och de nya kamrarne. Stigande knot och hotande tecken. Schweitziska sorgehemmet. Påskdagen i Athéns protestantiska kyrka. Fest vid Liossa. Syn af Athéna-dalen från Kolonos. Promenader i den gamla staden. April månad. Om den grekiska kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 Fyrationdeljertle stationen.
deras mor med lifsfara nyss genomgått och som ännu
håller hennes far vid sängen, så sjuk och svag, att man
måste för honom dölja Helènes död. Hela huset är
ut-tröttadt af vakor, oro och sorg. Sorg, ja, men en sorg
så ljus, så full af undergifvenhet och upphöjelse, att det
väcker glädje och beundran att se det. Skönast bäres
sorgen af den åldriga modern, hvars svaga krafter tyckas
ha förnyats under arbetet att stödja och vårda sin make.
Sin bortgångna dotter ser hon stå i ljus inför fadren i
himmelen. Man kunde nästan tro att hon icke sörjer
henne.
Den L * * ska familjens medlemmars förhållande, under
denna pröfvotid till hvarandra och till husets folk är en
lefvande typ af Schiveitzerhemmel i dess religiösa lif, detta
lif, hvarmed den reformerta kyrkan i ännu högre grad än
den lutherska genomträngt det enskildta lifvet. Altaret
står på den husliga härden och helgar dngen och natten,
glädjens och sorgens tider. Ganska anmärkningsvärd
visar sig verkan af denna hemmets stämning på husets
tjenstfolk. Det är en nästan allmän klagan bland utländska
familjer i Athén, att det grekiska tjenstfolket icke duger,
är opålitligt, oordentligt, o. s. v. Här icke så. Under
denna långa sjukdomstid har i synnerhet den qvinliga
tjenst-personalen visat ett outtröttligt nit i vakande och trogen
tjenstvillighet. Sannt är att den grekiska tjenarinnan är
väl lönad — hon har, utom föda, 30 till 40 drachmer i
månaden — men ingen penningelön kunde förvärfva en
omtanka och omsorg sådan, som dessa qvinnor ha bevisat
och fortfarande bevisa sitt lidande herrskap. Der är i
synnerhet en "Martha" så god, 8å glad och derjemte så
klok och så outtröttlig, perlan bland Marthor. Hon har
uppskjutit sitt giftermål blott för att icke lemna sitt
herrskap. Här bekräftas min sats, att det goda herrskapet
skapar det goda tjenstfolket. Bland de manliga tjenarne
är en turk. Han önskar att bli christen, icke grekisk —
"bab, hvad skulle det tjena till?" säger han —; men "af
herr L * *s religion". Hvad särskildt namn den har, det
vet han icke, blott att den måste vara den rätta. L * *s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
