Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 46. Under Januari månad. Theseus-platsen. Två fester. Grekiska tablåer. Öfverraskande dödsfall. Kungen och de nya kamrarne. Stigande knot och hotande tecken. Schweitziska sorgehemmet. Påskdagen i Athéns protestantiska kyrka. Fest vid Liossa. Syn af Athéna-dalen från Kolonos. Promenader i den gamla staden. April månad. Om den grekiska kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
Fyrationdeljertle stationen.
Så står den grekiska kyrkan än i dag, och eburn
denna orörlighet hindrat den att befria sig från flera
irrläror, hvarmed kyrkan i den stora skiljsmessans stund
redan var besmittad, har den, å andra sidan, tjenat att
behålla såsom latent (bunden) inom sitt sköte mången
vigtig fråga och dogm, som den romerska kyrkan vanställt,
och som, en gång, vid den Heliga Andas kallande fläkt,
kan, i nyare tiders ljus, uppstå ur sin chrysalid, såsom en
härlig Psyche.
Den grekiska kyrkan har stått som en orygglig mur
mot så väl muhammedanismen, som den romerska
katholi-cismens ingrepp. Den har aldrig varit förföljande och
blodig, den har icke gjort men väl gifvit martyrer för den
christna tron. Den har visat en stor förmåga att
genomtränga det nationella lifvet, att bli ett dermed, — sist i
Hellenernas frihetskamp mot Turkiet, i hvilken religionen
hade en lika stor del, som hellenismen. Detta bör sägas
till dess lof.
Det är om den hellenisk-grekiska kyrkan, som jag nu
sist skall säga några ord. Ar 1629 måste en af dess
lärdaste män, patriarken i Konstantinopel, Cyrillus Laskaris
med lifvet betala för sitt närmande till den protestantiska
kyrkans läror. Det är dock i denna riktning, som den
tänkande delen af Helleniska kyrkan i denna stund fortgår,
och det är der, som dess räddning ligger emot den
materialism hvilken håller grekiska kyrkan, och i synnerhet
dess lägre presterskap, fångna. Den skönjes af den vigt
de sätta på yttre ting samt af många absurda plägseder.
Till dessa sednare hörer att Herrans nattvard meddelas
barnen straxt efter dopet, och i allmänhet utan allt
afseende derpå om den mottagande har något begrepp om
handlingen eller icke. För någon tid sedan fick en kung
Ottos lifmedikus en slagattack, hvarvid han förlorade
medvetandet. Som han ansågs nära döden ville man gifva
honom nattvarden. "Men", — sade en af de närvarande
till den tjenstförrättande Papa’n: "han kan icke fatta hvad
det betyder." — "Det gör detsamma", svarade den
hedersmannen, ’ han skall få det som en medecin", och theske-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
