Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 46. Under Januari månad. Theseus-platsen. Två fester. Grekiska tablåer. Öfverraskande dödsfall. Kungen och de nya kamrarne. Stigande knot och hotande tecken. Schweitziska sorgehemmet. Påskdagen i Athéns protestantiska kyrka. Fest vid Liossa. Syn af Athéna-dalen från Kolonos. Promenader i den gamla staden. April månad. Om den grekiska kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grekland och dess öar.
211
den katholska kyrkan, sju sakramenter, äfvensom
transsub-stantiationsläran i nattvarden, men den vill att hostian skall,
doppad i vinet (som blandas med vatten) med en thesked
gifvas communicanten. Den tillåter presternas giftermål;
dock får ingen prest gifta sig mer än en gång, och
biskopar få endast väljas bland munkarne. Den stadgar att
den Heliga Anda endast utgår af Fadren. Den tillåter
vördande och kyssande endast af de bilder, som icke äro
plastiska. Den bjuder att vid dopet hela kroppen skall
tre gånger doppas ned i vattnet. Om katholikernas
skärseld, indulgenzer, aflat m. fl. katholska läror säger den
grekiska kyrkan — intet, blott att den icke antager något
för säkert och sannt, som blifvit bestämdt af concilierna
efter de sju första.
En väsendtligare skiljaktighet ännu, ehuru den icke
yrkas såsom sådan, emellan den romerska och den grekiska
kyrkan synes mig ligga i den ställning deras presterskap
intagit. Medan den romerskas, med sin "papa universalia’’
i spetsen, anser sig representera kyrkan, och, i Christi ställe
vara medlare emellan verlden och Gud, förklarar sig
grekiska presterskapet endast vara Christi tjenare och lydande
allena under honom. De vilja icke kalla någon fader i
himmelen eller på jorden, utom Gud fader allena. De anse
icke presterna privilegierade mera än lekmännen att vara
mottag för den Heliga Andas ingifvelse. Huru grekiska
kyrkan kan förena denna sin tro med den på den
uteslutande kraft, som den tillskrifver prestens korstecken, bön och
förrättning af kyrkliga ceremonier, förvaltning af
sakramenterna, det är litet besynnerligt, — men så gör den. Den
tror på magiska mer än på andliga krafter.
Den grekiska kyrkan kallar sig gerna den orthndnxa i
motsats till den katholska, och gör sig icke litet tillgodo
deröfver att den, såsom nrthndox, ej vikit 8f hvarken till
höger eller venster", utan stått fast på sin orthodoxa
ståndpunkt allt ifrån begynnelsen. Från denna ståndpunkt
uttalade den sig sednast, på det ofvannämnda kyrkomötet i
Jerusalem, både emot den romersk-katholska och mot den
protestantisk-evangeliska kyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
