Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 48. Sista dagar i Athén. Den nya Arkadiska granen. Afskedsaudiens. Politik ännu en gång. Hvad vill, hvart går det nya Grekland? Gammalt och nytt. Grekiska nationaldygder och fel. Handelsförhållanden. Afresa. Sista syn af det gamla Hellas. Den klassiska bildningens rum. Cap Matapan och Cerigo. De Joniska öarne. Farväl Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grekland och dess öar.
253
företaga i denna riktning. Att vilja sådant år således att
vilja det omöjliga. Måtte grekerna inse att den stora
idéens förverkligande måste föregås af arbetet för det fria
Greklands moraliska och borgerliga förkofran, så att
verlden måtte säga: "Grekland förtjenar att bli ett stort rike";
ett arbete, som utföres bättre under fredens skydd än
under krigets larm. Huru skönt om folk och regering ville
redligen och allvarligen räcka hvarandra händerna härtill 1 ’
Helt visst har Grekland en stor framtid. Inga skuggor,
som skymma dess nutids lif, förmå skaka min tro derpå,
och det emedan jag tror på den Christna odlingens
framtid och ser att det är den, som Grekland vill tillegna
sig, den som det 6öker i sin anslutning till Europas fria
nationer. Dermed är också dess civiliserande rol för
Österlandet gifven och är allaredan begynd. Mer än en
gång har jag i denna dagbok hänvisat derpå.
Låt mig nu endast vidröra några egenskaper, hvilka
tillhöra grekerna som nation och bestämma dem till odlare
i mensklighetens rike. Dessa egenskaper höra väsendtligen
till deras fädernearf. Ty man må säga och skrifva och
bevisa huru mycket som helst, att de gamla grekerna äro
döda, att hela den äldsta folkstammen är utgången eller
uppblandad, och att den närvarande är en alldeles annan,
så är det dock visst och klart för hvar och en, som
vistats någon tid bland nutidsgreker och som af historien
känner de gamla, att de äro ett och samma folk, ha samma
dygder, samma fel, samma lynne och lif, liksom de ha
väsendtligen samma språk. Ny-grekiskan har tillegnat sig
inånga ord både af italienska, albanesiska och turkiska
språken, men grundspråket är det gamla helleniska
språket, och hvarje främling, som tillegnat sig detta, har
ganska lätt att förstå folkspråket, hvilket nu talas i Grekland,
fastän ett och annat ord är honom främmande. Detta
Bpråk renas dessutom dagligen allt mer genom
upplifvandet (allt sedan Korals tid) af det klassiska språket och de
klassiska studierna i skolorna. Såsom i språket, så i allt
annat: livad inblandning af främmande folkelementer den
grekiska folkstammen än rönt, så har dock tydligen den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
