Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 48. Sista dagar i Athén. Den nya Arkadiska granen. Afskedsaudiens. Politik ännu en gång. Hvad vill, hvart går det nya Grekland? Gammalt och nytt. Grekiska nationaldygder och fel. Handelsförhållanden. Afresa. Sista syn af det gamla Hellas. Den klassiska bildningens rum. Cap Matapan och Cerigo. De Joniska öarne. Farväl Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
Fyra tiondeåttonde stationen.
hellenska karakteren omhildat, ompräglat och tillegnat sig
dem, så att grekerna, hvar helst de bo och under hvilka
välden de lefva, dock hafva gemensamhet i tungom&I,
religion, national-dygder och fel; ja, att denna starka
nationalitet utgör grekernas från andra folk särskiljande prägel.
Turkiska väldet bringade Grekland först till fu’lt
medvetande deraf. Genom turkarna lärde grekerna rätt känna
att de voro Hellener, danade för något bättre än den
tar-tariska stammens lif af okunnighet och laglöshet under
despotismens styrelse. Bland dessa nationella dygder har
jag redan nämnt kärleken till religionen, fosterlandet och
friheten, hvilken äfven väckte och utförde befrielsekriget.
Låt mig nu nämna två mindre kända, mera ödmjuka
dygder, som i högsta mått tillhöra grekerna och i hvilka de
kunna tjena icke blott asiater, men äfven europeer till
föredömme: Familjejiieteten och ßiten.
Fliten! Jag har hört mycket talas, i synnerhet af
tyskar talas om grekernas slarf, oefterrättlighet o. s. v.,
och helt visst är härom mycket att anmärka, i synnerhet
i allt som rör styrelse, ordning, organisation m. m. Men
jag har sett och ser dagligen och stundligen i städerna
och på landet, hos både män och qvinnor af den
hand-arbetande klassen, en tafla af idoghet, som slår mig med
beundran. Ty denna flit är icke produkt af nöden eller
tvånget, den är en naturlig verksamhetsdrift. Grekerna
äro glada vid sitt arbete. De språka muntert derunder,
och när de slutat sitt dagsverke, så dansa de. Ytterst
måttliga i mat och dryck, känna de icke lyxens behöfver,
och nedgräfva ej sällan de penningar de förvärfvat med
sitt arbete och som de ännu icke förstå att använda
bättre. Huru växer icke dagligen Athén under grekiska
arbetares outtröttliga stenbrytande, huggande och byggande!
I Palestina, på Mindre Asiens kuster, på höjderna af
Konstantinopel, i de turko-grekiska provinserna och öarne —
öfverallt är det grekerna, som plantera oliven och
mullbärsträdet, som spinna silket och bomulln, som bygga
hus och småningom intaga jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
