- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Tredje delen. Från herrgårdar och färdvägar /
1127

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - Ånger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de hvassa orden borrade sina hullingar djupt in i själen; och
på kvällen somnade de utan att hon som vanligt sagt: »God
natt, älskling!» utan att han svarat sitt: »Sof godt, liten!» med
en röst så smekande moderligt öm, som hade han velat lulla
henne till ro på egna starka armar.

*     *
*



Ha! — — hvad var detta? Hvad var det som skett,
efter han aldrig mera kunde bli glad här på jorden? Hvad
var det som krossat lif och själ? Åh — — han sansade sig
en minut efter slummerns förvirring, det gräsliga, det
oerhörda stod klart för honom, for med blixtens skärpa genom
hans själ! Hon var borta!

Därute i salen låg hon, blek och kall. Där var blåa
fläckar under ögonen, och smala, vaxfärgade hvilade fingrarna
på täcket. Brudtäcket! Det hade gått så förfärande, så
hemskt fort. En förkylning — lunginflammation — en läkare
— två — tre läkare — gråt — förtviflan — spring i
trapporna — hennes gamla, darrande föräldrar på knä vid sängen
— hennes pensionskamrat med näsduken för ögonen i
rummet utanför — tystnad — slut ...

Åh, han såg det så väl, så väl!

De hade ju kommit öfverens om att de inte kunde lefva
utan hvarann, att ginge den ena bort, så skulle den andra
inte låta vännen vänta. De hade hviskat det mun mot mun,
öga i öga. Hvarför lefde han då? Hur kunde hans blick
fånga ljuset, hur kunde blodet flyta ur åder i åder, hur kunde
hans hjärta slå, då hennes stannat? Åh ...

Men hvad var det för svarta spökgestalter, som reste sig
upp ur det förflutna? Ären I minnen I, som sen så hemska
ut? »Hade de tvistat?» Hade de sagt hårda ord, som älskade
hvarandra så outsägligt? Åh, inte var det möjligt! — — —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/3/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free