Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
planeterna af vårt solsystem och vidare tänker sig solen
befolkad af jagmonader, harmoniskt förenade med det
yppersta i sin krets, kunde man äfven tänka sig att
planetariska relativa alljag vore harmoniskt förenade
med sol-alljaget, genomströmmade af detta och
genomströmmande detta. Man kan sedan möjligen äfven
tänka sig det jagiska harmoniförhållandet utvidgadt
med sol-alljag i sol-alljag till ett högsta sol-alljag.
17. Ingen kan med någon sannolikhet påstå att
ett centralt relativt alljag för närvarande råder inom
de samlade jordiska jagens krets. Detta behöfver icke
betyda att så alltid skall förblifva. Tendensen att under
sitt välde och — ifall man tänker sig förhållandet
äfven såsom något invärtes — i sitt väsen samla alla
de öfriga jagen äller ett stort antal sådana, torde man
i här menad betydelse återfinna hos Gautama-Buddha
och Iesus Khristos samt äfven i sin mån hos personligheter
sådana som Alexander, Cæsar, Napoleon och
alla öfriga mer äller mindre väldiga jag, som sträfvat
att betvinga äller med kärlek omfatta andra. Nietzsches
öfvermänniska kan i enlighet med detta betraktelsesätt
ställas i samband med förutvarande föreställningar om
Gud och Guds son, ifall man med öfvermänniska
menar en bestämd personlighet, icke bara en
öfvermänskligt utvecklad typ.
18. Lika litet som man känner till något jordiskt
relativt alljag, som enar den mänskliga anarkien till
harmoni, lika litet vet man något om en värklig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
