- Project Runeberg -  Lifvets fiender. Berättelse /
34

(1906) [MARC] Author: Oscar Levertin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kolumner. Det blef en nyttig bok, en sida af Stockholms
sociala lif, mer lärorik än all privatsentimentalitet, som
bjuds i böckerna här hemma, eller hur, Otto?»

»Det kan vara», svarade Otto, »och dock om jag vore
författare, hvad jag litet skulle bry mig om dylikt. Jag
skulle hålla mig just till det du kallar privatsentimentalitet...
Eller rättare hvart människolifs två stora knutpunkter skulle
jag skrifva om och aldrig tröttna att skildra kärleken och
döden. Jag skulle tala om kärleken så länge jag kunde,
om dess ofattliga rikedom, dess outgrundliga blandning, där
gemensamt jubel sjuder som vinskum och gemensam smärta
bildar bottensats... Och blefve jag riktigt gammal eller
olycklig, skulle jag tala om döden, om den slutliga smärtan
och den slutliga trösten för oss alla... Genien med den
lyfta och genien med den sänkta facklan ... hvad kan dikten
utom dem bjuda på annat än en grå prosa?»

Inom Ottos bröst fortfor sålunda den känslosträng att
vibrera, som kommit i dallring under hans och Annies
vandring genom flyttningsdagens melankoliska Stockholm.
På samma vis talade äfven de andra denna kväll om saker,
som lågo dem 0111 hjärtat, utan att strängt höra på grannen.
Och det var kanske också ett af de största behagen med
denna trio, att samspelet gick lika väl ihop, äfven de dagar
de exekverande försjönko i sina egna drömmar och blott
lyssnade till tonerna från sina egna instrument.

Senare på aftonen besökte Wilhelm Sivers dem. Så
snart de tre vännerna sågo hans högväxta dandygestalt,
insvept i den engelska ulstern, träda in på kaféet, sprutto
de till i denna spänning öfver livad som stod på färde, som
alltid de unga inom dessa kretsar plägade erfara, när han
nalkades. Sivers var nämligen allas deras höfding, han var
en af dessa män, på hvilkens skuldror en generation lagt
hela bördan af sitt hopp och sina bekymmer, och under
hvilkens diktatur den frivilligt böjer sina stridiga viljor.
Han var ledaren, den blifvande segerherren, i hvilkens hand
redan alla trådar af partiets agitation löpte samman, det
synliga eller osynliga drifhjulet för hvarje slag för den goda
saken. I hans namn samlades som i en brännpunkt all den
eld, som lågade öfver hundrades stridslystna och otåliga
önskningar. Själf var han också medveten härom och gick
upp i sin ställning som partichef. Hela lifvet gestaltade
sig för honom som en strid af två partier, som kämpade
0111 makten, och af världens oändlighet låg allt dödt och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:21:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifvetsfi/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free