Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Pligten att vara lycklig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
att »icke längre lefva lifvet blott till hälften, utan
i all dess skönhet och helhet»; att
”Beslutsamt lefva i
Det hela, goda, sköna.”
Lifvet måste i sjelfva verket mätas genom
tanke och verksamhet icke genom tid allena. Det
kan för visso och bör vara gladt, intresserande
och lyckligt, och »om», såsom det italienska
ordspråket säger, »icke alla kunna lefva på piazzan,
så bör en hvar likväl blifva delaktig af solen».
Om vi göra vårt bästa, om vi icke förstora
obetydliga motgångar, om vi beslutsamt betrakta,
jag vill icke säga tingens vackra sida, utan tingen,
sådana de verkligen äro, om vi begagna oss af
de mångfaldiga välsignelser, som omgifva oss,
måste vi ovilkorligen känna, att lifvet i sanning
är en härlig arfvedel.
Få bland oss komma emellertid till insigt
af hvilken beundransvärd företrädesrätt lifvet är,
af de välsignelser vi ärfva, af prakten och
skönheten hos verldsalltet, som tillhör oss, om vi vilja
det, af den förmåga, hvaraf vi äro i besittning,
att kunna göra oss till hvad vi önska vara, eller
af den magt vi ega att åt oss trygga frid, att
triumfera öfver smärta och sorg.
DANTE låter också försummelser i detta
hänseende vederfaras sträng bestraffning:
»En menska kan ock lägga våldsam hand
På sig och gods; ty bör ock ångern bränna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>