Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Välsignelsen att ega vänner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
med hvilken vi komma i beröring, men en annan
sak är att välja dem till verkliga vänner.
Somliga tyckas göra eller söka göra en menniska till
vän, derför att hon bor i grannskapet, egnar sig
åt samma yrke, reser på samma jernvägslinie eller
af någon annan lika betydelselös anledning. Det
kan icke finnas ett större misstag. Dylika
förbindelser äro för att tala med PLUTARCHOS endast
»vänskapens vrångbilder». Hafva vi gjort ett
dåligt val af våra vänner, skola de oundvikligen
draga ned oss; är vårt val godt, skola de höja oss.
Att vara vänlig mot hvar och en är åter en
annan sak. Vi böra besinna, att det aldrig finnes
någon obetydlig fiende, och de, hvilka någon
gång upprigtigt älskat en, skola alltid bevara
någon välvilja för alla. Det finnes i sjelfva verket
alltid något godt hos de flesta menniskor. »Jag
har hört mycket», säger NASMYTH i sin
sjelfbiografi, »om verldens otacksamhet och
sjelfviskhet. Det måtte hafva berott på min goda lycka,
att jag aldrig erfarit något af dessa
frånstötande förhållanden.» Detta har också varit min
erfararenhet.
”Om ädelt dåd, om elakt hjerta
Med vanans köld berättar man...
Ack! Menskors tacksamhet jag fann
Som oftast vålla mig blott smärta.”?
Jag kan derför icke heller instämma med
EMERSON deri, att »vi gå ensamme i verlden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
