Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
Personer finnas, hvilka tyckas tro, att vårt
uppfostringssystem är det bästa möjliga och att
de punkter, som ännu äro af vigt, bestå i antalet
skolor och lärjungar, frågan om skolafgifter och
lärarelöner, förhållandet mellan enskilda skolor
och folkskolor med skoltvång o. s. v. »Utan
tvifvel», säger SYMONDS i sina Skizzer från
Italien och Grekland, »finnas många, som tro,
att vi helt enkelt slä ett slag i luften, icke allenast
då vi förorda uppfostran, utan äfven taga i
öfvervägande det bästa systemet för den samma, hvilka
mena, att vårt folk är så lyckligt och bildadt det
kan vara och att icke något verkligt framsteg mera
är möjligt. GALTON har emellertid uttryckt den
äåäsigten — och de flesta bland dem, hvilka
skrifvit om Athens samhällsförhållanden synas
öfverensstämma med honom — att Athens befolkning,
betraktad i sin helhet, var oss lika öfverlägsen
som vi stå öfver de australiska vildarne.»
Att verkligen någon sanning ligger häri, torde
sannolikt ingen kännare af Greklands historia vilja
förneka. Men hvarför skall detta vara
förhållandet? Jag kan icke tro annat än att vårt
uppfostringssystem till någon del bär skulden härför.
Yrkesskicklighet och vetenskapliga
kunskaper behöfva icke på minsta sätt stå i strid med
kunskaper i andra ämnen. Ehuru så mycket
blifvit sagdt om vigten af vetenskapligt vetande och
värdet af tekniska kunskaper eller skicklighet
i handslöjd, såsom jag helst skulle vilja kalla
Lifvets fröjder. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
