Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En julafton i fjärran västern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pastor Wollmer fruktade ej för döden, ty han
hade en lefvande tro på Kristus. Dock kände han
sig bedröfvad vid tanken på hustrun och barnen.
De små hade så länge väntat och gladt sig åt
julaftonen. Han tyckte sig se, huru de sprungo till
fönstren och tittade efter honom och huru hans
hustru sökte dölja sin tilltagande oro. Kanske
skulle hon till slut tända julgranen, för att de ej
skulle gå miste om all den väntade glädjen. Och
när de sedan glömde alla sina sorger i en lugn
sömn, skulle hon sitta uppe och vänta hela natten
igenom. Kanske skulle många dagar och nätter
förflyta, innan de funne honom och hennes fruktan
besannades, att hon vore änka och hennes barn
faderlösa.
Ännu en gång försökte han med att med
vänliga ord uppmuntra Lena. Men hästen stod
orörlig med hängande hufvud och darrande i hela
kroppen.
»Ske din vilja, o Gud», sade Wollmer, i det
han lade handen öfver sina af snön förblindade
ögon och försökte samla sina tankar.
Plötsligt for han upp. Var det icke hundskall,
som ljöd på afstånd? Han böjde sig framåt och
lyssnade, och äfven den utmattade hästen lyfte upp
hufvudet och spetsade öronen. Ja, det var intet
tvifvel; dämpadt genom snön ehuru alldeles tydligt
hördes hundskallet på nytt. Nu kände han ökad
kraft. Han steg af hästen och försökte leda denna
vid tygeln, fast han sjönk djupt ned vid hvarje
steg i den lösa snön. Men efter några ögonblick
störtade den stackars Lena, och det skulle varit
honom omöjligt att ensam resa upp henne. Alltså
klappade han ännu en gång den trogna kamraten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
