Master - Maträtter Master [my:sta], eng., husbonde, herre, mästare; förr av tjänarna anv. titel för son i huset (ex: Master John); vid jakt el. tävling är m. ledare av jaktlopp, farthållare. Mastodpnter, en grupp utdöda elefantdjur från tertiärtiden. Äldre former hade betar i både över- o. underkäken. Mastodont, även jätte, koloss. Masturbation, onani. Masturbera, onanera. Masugn, schaktugn för framställning av tackjärn ur järnmalm genom reduktion med kol. E Järn. Mysur, missbildning med hård flammig struktur, som kan förekomma i veden hos björk, alm, lind, lönn. Anv. till möbler. Masuren(land) [-zoron], sjörikt landskap i Ostpreussen, nu i n.ö. Polen. I M. besegrades ryssarna flera ggr av tyskarna under 1 :a världskr., bl.a. vid Tannenberg. Masverk, gotiskt spröjsverk, ofta utfört i stiliserad blomsterform (rosverk), trepass el. fyrpass. Jfr Rosettfönster. Matador [-år], tjurfäktare (den torero som dödar tjuren); rik, mäktig man. E Dräkt II. Mata Hari, ’dagens öga’, solen, malajiskt namn på Margareta Zeller, 1876-1917, dansös av holl. börd, spion för tyskarnas räkning i Paris under l:a världskr. Arkebuserad. Matarledning, detsamma som feeder. Match, tävling, parti, omgång. Mate, matte, paraguayte, ett grönt te som fås av de koffeinhaltiga grenarna o. bladen av yerbaträdet, flex paraguari^nsis, Argentina o. Paraguay. E Njutningsmedel. Matelassé [mattlasse], ett slags prydnads-söm, varvid 2 tyger stickas ihop med ett mellanliggande tunt vaddskikt, så att ett reliefmönster bildas. Matematik, läran om tal o. storheter o. deras förhållanden. Några viktiga grenar av elementär m.: aritmetiken löser problem med siffror; algebran är ett slags abstrakt aritmetik som arbetar med bokstäver i stället för siffror; geometrin behandlar rumsstorheter; analytisk geometri är en tillämpning av algebran på geometrin varvid ekvationer ersätter kurvor, plan etc.; trigonometri är en utveckling av triangelns geometri som har stor praktisk betydelse; funktionsläran (differential- o. integralkalkyl) använder gränsvärden för kvoterna mellan mycket små storheter för att studera kurvor, finna maxima o. minima m.m. E föreg. sida. Matematikmaskiner, elektroniska räknemaskiner el. s.k. »elektronhjärnor», maskiner som utför kvalificerat o. matematiskt exakt räknearbete med hjälp av övervägande elektronisk utrustning, varvid de matematiska värdena motsvaras av elektriska laddningar. Ett stort antal instruktioner, det s.k. programmet för lösningen av ett problem, kodifieras o. matas jämte aktuella data in i minnet, som står i förbindelse med räkneorganet. I detta behandlas data med de 4 räknesätten i enlighet med programmets instruktioner, som förmedlas från minnet via styrorganet. In-o. utmatning av data o. resultat sker med hålremsa, hålkort el. magnetband. Speciella anläggningar av m. för bokföring o. statistiska uppgifter kallas datamaskiner. De första m. togs i bruk i USA 1946-48. Tillämpningen av elektroniken i räknemaskiner är av revolutionerande betydelse genom den enormt ökade snabbheten i operationerna. Mater, lat., moder. M. dolorpsa, den sorgtyngda modern, i konsten jungfru Maria sörjande sin döde son. Materia, materie, ämne. Inom filos, det rumfyllande ämne varav de kroppsliga tingen består (mots: det andliga el. själsliga). Enligt modern naturvetenskap är m. en form av energi som kan övergå i andra energiformer, t.ex. ljus, o. på nytt uppkomma ur dessa. Material, plur. material(ier), råämne, (obearbetat) stoff; i plur. o. sammansättningar ibl.: redskap, tillbehör. Materialisation, förkroppsligande (av ande). Materialisera, förkroppsliga, ge verklig gestalt. Materialism. 1. Teoretisk m., världsåskådning, för vilken den materiella verkligheten är den enda verkliga. - 2. Praktisk m., livsinställning som lägger största vikten vid de materiella värdena. - Materialist, anhängare av m.; krass o. jordbunden människa. Mots: idealist. Materie, detsamma som materia (se d.o.). Materiyl, ibl. materiell, bestämd form vanl. materielen, redskap, yttre hjälpmedel, utrustning med maskiner o.d. Materiell. 1. Kroppslig, som rör materian (mots: andlig); ibl.: som rör innehållet (mots: formell). - 2. Detsamma som materiel. Maternyll, moder-, på mödernet. Mathsson, Bruno, f. 13.1.1907, arkitekt o. möbelkonstruktör. Slog igenom 1936 med elegant o. mjukt utformade stolar i böjlim-mat trä. E Stilar VI. Matiné, (efter)middagsföreställning. Matisse [-jss], Henri, 1869-1954, fransk målare med dekorativt syftande expressionism o. subtila färgställningar. Ledare för fauvisterna, inflytelserik lärare. Även teckningar, grafik o. skulptur. Matjessill [matt-], saltad fet sill. Matjord, det mullrika översta markskiktet i odlade jordar. Matriarkat, ’mödravälde’, seden hos vissa folk att räkna släktskap endast på mödernet. Äv: k vinno välde. Matrikel [-trjkk-], namnförteckning (ibl. med levnadsuppgifter), rulla. Matrjs, (negativ) gjutform, t.ex. för gjut-ning av bokstavstyper el. klichéer; matem. form för uppställning av samhörande talvärden. Matrpna, lat., gift kvinna; nu äldre, fetlagd fru. Matrps, sjöman av manskaps grad, fullt befaren o. kunnig (i regel 3 års praktik). Maträtter. E 530