Karl - Karlstad Danm. att avstå Norge i Kielfreden 1814, o. 1815 grundades sv.-norska unionen. K. ägnade sig därefter åt inrikespolitiken o. blev med åren alltmera konservativ. 1798 g.m. Desirée Clary. -8. Karl XV, 1826-1872, son till Oskar I, sv.-norsk kung 1859, kronprins-regent från 1857. Anhängare av skandinavismen. 1850 g.m. Lovisa av Nederländerna. - 9. Karl XVI Gustav, se Carl XVI Gustaf. Karl, eng. Charles, kungar av Engl. o. Skottland. - 1. Karl I, 1600-49, eng. o. skotsk kung 1625, son till Jakob I. Genom ett enväldigt styrelsesätt, en dyrbar krigspolitik mot Spanien o. en självrådig beskattning kom K. i konflikt med parlamentet, varav det stora inbördeskriget följde. I förbund med skottarna besegrade parlamentshären under Cromwell kungen o. hans aristokratiska anhängare (kavaljererna), o. K. avrättades. - 2. Karl II, 1630-85, eng. o. skotsk kung, son till Karl I. K. erkändes som kung i Skottland 1650 men fördrevs året därpå av Cromwell. Genom restaurationen 1660 återfick han de båda ländernas kronor. Genom slöseri, katolska sympatier, profransk utrikespolitik o. försök till envälde ådrog sig K:s regering starkt missnöje. Karl, romerska o. tysk-romerska kejsare. - 1. Karl (I) den store, fr. Charlemagne [sjarlamanj], 742-814, frankisk kung 768, rom. kejsare 80Ö, son till Pippin den lille. K. erövrade langobardernas rike i Italien, lade under sig Katalonien, kuvade o. kristnade sachsarna o. bayrarna. Det stora rike han behärskade betraktades som en fortsättning på det västromerska, o. som en bekräftelse därpå kröntes han i Rom till kejsare av påven Leo III. I hans residensstad Aachen blomstrade den karolingiska renässansen. K. är i riddardiktningen den mäktige o. vise härskaren, förkämpen för en enad kristenhet. K Karolingerna. - 2. Karl II, den skallige, 823-877, rom. kejsare 875, yngste son till Ludvig den fromme. Då Karl den stores rike delades av sonsönerna 843, erhöll K. den västfrankiska riksdelen (se Karolingerna). Hans regering upptogs av strider mot vikingar o. vasaller. K Karolingerna. - 3. Karl III, den tjocke, 839-888, rom. kejsare 881, son till Ludvig den tyske. K. erhöll 876 det tyska riket o. 879 Italien samt 884 även Frankr. Han förmådde dock inte hålla samman väldet utan avsattes 887-888. - 4. Karl IV, 1316-78, tysk-rom. kejsare 1355, av ätten Luxemburg. Gynnade näringarna o. den andliga odlingen, särsk. i Böhmen. - 5. Karl V, 1500-58, tysk-rom. kejsare 1519, av habsburgska ätten. Ärvde i tur o. ordning burgundiska Nederl., Spanien med kolonier samt de österr. arvländerna. Rivalitet med Frans I om kejsarkronan ledde till fyra krig mot Frankr., vilka jämte kampen mot turkarna hindrade K. från att med kraft ingripa mot reformationen. Sjuk o. bruten abdikerade han 1556 o. drog sig tillbaka till ett spanskt kloster. OKI Habsburg. Karl August, 1768-1810, urspr. som dansk prins Kristian August, hertig av Augustenborg. K. valdes 1809 till svensk kronprins, adopterades av Karl XIII o. blev mycket populär. Hans död 1810 påstods bero på förgiftning o. förorsakade Fersenska mordet. Karlavagnen, sju starka stjärnor (bildande tistelstången o. de båda hjulparen) i stjärnbilden Stora Björnen. Karlberg, kungl. slott i Solna n.v. om Sthlm, uppfört på 1630-t., ombyggt av J. de la Vallée; flyglar av Gjörwell (1790-t.). Nu säte för Krigsskolan. Karled. E Häst. Karlfeldt, Erik Axel, 1864-1931, skald, Sv. akad. 1904, dess ständige sekreterare 1912, nobelpris (postumt) 1931. Konstfull diktning som utgår från 90-talets nationalromantik o. är förankrad i K:s hembygd Dalarna. Fridolins visor 1898, Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim 1901, Flora och Pomona 1906, Hösthorn 1927. Karl Gerhard, se Gerhard. Karl Johansstil, den svenska utformningen av empirestilen under Karl XIV Johan. Karljohanssvamp, stensopp, Boletus edulis, hattsvamp bland rörsopparna med stor, halvklotformig, brun hatt. Barr- o. lövskog, hela Sv. Läcker. Karl Martell, fr. Charles Martel, ca 688-741, frankisk storman av karolingisk ätt. Hans seger över araberna vid Poitiers 732 räddade Västerlandet undan islamisk invasion. Far till Pippin den lille. Karl-Mgrx-Stadt, före 1953 Chemnitz, stad i s. Ö-Tyskl. 299 000 inv. Metallindustri, landets största textilindustri. Karloff, Boris, 1887-1969, amer. filmskådesp., Frankenstein-fümerna, Korpen 1962. Karlshamn, industriort i s.v. Blekinge vid Mieåns utlopp i Östersjön, 17 190 inv. Djuphamn med export av pappersmassa o. träprodukter, import av olja. Ångkraftverk, olje- o. margarinfabrik. - K. kommun se E Sverige. Karlskoga, tätort i s.ö. Värmland, 36 960 inv. Bofors AB dominerar näringslivet med bl.a. stålverk, gjuterier, mekaniska verkstäder. - K. kommun se E Sverige. Karlskrona, residensstad i Blekinge län, 33 870 inv. Garnisonsort, förläggningsort för Sydkustens örlogsbas. Industrier: Uddcomb Sweden AB, Karlskronavarvet AB, Telefon AB LM Ericsson, AB Ermi, Dynapak. Fiskehamn, fryshus. Trefal-dighetskyrkan o. Fredrikskyrkan, båda i barock av N. Tessin d.y., Amiralitetskyrkan (av trä, 1600-t., Dahlbergh). Träskulpturen Rosenbom. Marinmuseet. - K. kommun se E Sverige. Karlskrönikan, medeltida svensk rimkrönika på knittelvers, behandlande Sv:s historia 1389-1452. Har främst språkligt o. litterärt värde. Karlsruhe [-roa], handels- o. industristad i s.v. V-Tyskl. 257 Ö00 inv. Anlagt på 1700-t. med för barocken typisk stadsplan. Kanalförbindelse med Rhen. Författningsdomstol. Tekn. högsk. (1852). Karlsson, Jan, f. 1945, brottare. OS-silver i fri stil o. brons i grek.-rom. 1972. 13 SM-segrar 1964-72. Karlsson, Nils, »Mora-Nisse», f. 1917, skidlöpare. 9 Vasaloppssegrar. OS-guld 1948, VM-brons 1950 på 50 km, 17 indiv. SM 1943-51. Sv. Dagbladets guldmedalj 1944. Karlstad, residensstad i Värmlands län vid Klarälvens utlopp i Vänern, 52 040 inv. Handel o. sjöfart. Mekanisk verkstad. Domkyrka o. gymna-siebyggnad (nu bibliotek m.m.) från 1700-t. Skol-stad. Museum. Garnisonsort. Universitetsfilial. -K. kommun se E Sverige. 387