Karlsöarna - Kasein KAROLINGERNA Karolingiska riket delades år 843 mellan Karl den stores sonsöner i Karl den skalliges rike (ton), Lothars rike (streckat) och Ludvig den tyskes rike (svart). Karlsöarna, Stora o. Lilla Karlsö, utanför Gotlands sydvästkust (2,35 resp. 1,39 km2), Sv:s märkligaste fågelöar med grisslor, tordmular, ejdrar m.fl. fåglar. Fridlysta. Karma, karman, i indisk religion o. filosofi den lag som binder människan vid hennes handlingar, så att dessa avgör hennes nästa existens när hon återföds. Karmelitorden, katolsk tiggarorden, stiftad 1156 på berget Kgrmel i Palestina av en korsfarare. Fick sin första regel 1209. Karmin, karmosin, ett starkt rött färgämne ur de torkade kropparna av honor av koschenill-sköldlus. Karnak, by nära Luxor, s. Egypten, med bl.a. ruiner efter ett Amontempel, påbörjat ca 2000 f.Kr. Karnation, den mänskliga hudfärgen, sådan den återges på en målning. Karneval, i katolska länder tiden före fastan samt de festligheter o. upptåg som äger rum under denna tid; även andra uppsluppna festligheter, t.ex. studentkarneval. Karnivpr, köttätare; rovdjur; insektätande växt. Karolin. L Karl XII:s krigare. - 2. Namn på flera svenska mynt från 1600- o. 1700-t. Karolingerna, frankisk härskarätt som med Pippin den lille 751 besteg tronen. Den främste av k. var Karl den store. Hans väldiga rike delades 843 o. tre ätter uppstod: den franska, den lothringiska o. den tyska. K. dog ut på 1000-t. E Karolinska institutet, eg. Kungl. Karolinska medikokirurgiska institutet, Solna, medicinsk o. odontologisk fakultet, gr. 1810. Karolinska sjukhuset, riks- o. undervisningssjuk-hus i Solna, invigt 1940. Ca 1 900 vårdplatser. Karolinska tiden i Sv:s historia, 1654-1718, under Karl X Gustav, Karl XI o. Karl XII. K;ron, Charon, i grek. myt. färjkarlen i Hades. Förde de döda över floden Akeron (el. Styx). Kaross, täckt, fyrhjulig (prakt)vagn. E Vagnar. Karossen, bils överrede. E Bilen III. Karotinoider, gula till röda färgämnen hos växter o. djur. Ex: karotin, morotens gula färgämne som bl.a. även finns i alla gröna växtdelar (bladens höstfärger). Hos djur omvandlas karotin till vitamin A. Karotter, små, ganska trubbiga morötter. Karp, sötvattensfisk (25-50 cm, max. ca 1 m) med lång ryggfena o. skäggtömmar. Mörkt brungrön rygg, ljusare mot buken. Asien. Odlad i dammar i s. Sv. God matfisk. E Fiskar I, VI. Karpaterna, skogig bergskedja i ö. Mellaneuropa. Längd ca 1 500 km, högsta massiv Höga Tat ra (högsta topp 2 663 m). Karré, fläskkarré, benfri även fläskhare, kotlettraden av gris. Karriär. 1. Hästens snabbaste lopp, fyrsprång. -2. Levnadsbana; framgång, befordran i tjänsten. Karriärist, person som helt inriktar sig på framgång, streber. Karstbildningar, terrängformationer med hålor, underjordiska gångar o.d., uppkomna genom kem. vittring i dolomit- el. kalkstensberggrund. Karta, en på mätningar grundad, förminskad avbildning av jordytan, projicerad i planet el. på en glob. Topografiska kartor avbildar jordytan o. föremål på denna, tematiska kartor behandlar olika företeelser i deras förhållande till jordytan, t.ex. lantmäterikartor. Sjökort redovisar kustlinjer, vattendjup etc. E Kartago, Carthago, forntida mäktig handelsstad på Afrikas n. kust, anlagt av fenicierna på 800-t. f.Kr. K. förde under 200- o. 100-t. f.Kr. tre maktkrig, de s.k. Puniska krigen, mot Rom o. blev förintat 146. Senare återuppbyggt o. slutligen ödelagt av araberna 698. Nu ruinfält. E Grekland. Kartell. 1. Överenskommelse mellan företag i samma bransch om åtgärder i syfte att begränsa konkurrensen. K. kan avse priser, marknadsuppdelning m.m. - 2. Två el. flera pol. partiers samgående, särsk. vid val. Kartesch, artilleriprojektil bestående av en tunn metallhylsa, fylld med skrot el. blykulor som sprids ur mynningen. Kartograf, kartritare, kartläggare. Kartografi, konsten att upprätta kartor; vetenskapen om kartor. Kartogram, grafisk framställning med hjälp av kartor. Kartong. L Tjockt styvt papper, tunn papp; pappask. - 2. Förlaga i slutgiltig skala till väggmålningar, gobelänger o.d. Kartotek, kortregister; låda el. skåp för k. Kartusch, yta för text, emblem o.d. med dekorerat ramverk. E Stilar III. Kartusi?norden, munkorden stiftad 1084, uppkallad efter dalen Chartreuse, Frankr. Strängt asketisk eremitorden. Karyatid, skulpterad kvinnofigur bärande byggnadsdel i stället för kolonn e.d. E Stilar I. Karybdis, se Skylla och Karybdis. Kasack, rak över kjolen hängande blus. Kasba, Kasaba, särsk. i Nordafrika citadell i befästa arabstäder; även äldre stadsdel med rent arab, prägel. Kaschmir [även -mir], kashmir, urspr. indisk vävnad av kashmirgetens ull; nu även smidigt, enfärgat tyg av annat material. Kasein, ostämne, ett fosforhaltigt äggviteämne. Fälls ut med löpe ur mjölk vid ostberedning; anv. bl.a. i vissa plaster. 388