o. stålgemenskapen. Ingår i den ekon. Benelux-unionen. Medlem av EEC 1957. Luxemburg, Rosa, 1870-1919, polsk-tysk socialist. Urspr. soc.dem. motsatte hon sig partiets aktiva krigspolitik under 1 :a världskriget, bildade tills, med Karl Liebknecht Spartacusför-bundet. Dödad under spartakistupproret i Berlin 1919. Luxor, Luksor, stad i s. Egypten belägen på det gamla Tebes område. Turistcentrum. Väldiga ruiner efter Amontemplet, byggt under Amenhotep III (1400-1361 f.Kr.). Luxugs, praktfull, överdådig, lyxbetonad. Luzern, annan stavning av lusern. Luzern [lotsärrn], fr. Lucerne, huvudstad i kantonen L., mell. Schweiz, 148 900 inv. Turist-o. kurort. Industrier. Årlig musikvecka. Luzon, Filippinernas största ö. 105 700 km2, 13,3 milj. inv. Landets ekon. o. kulturella centrum. Lv, off. förk. för luftvärnsregemente. Lvov [Ivåf], po. Lwöw, ty. Lemberg, stad i v. Ukraina, Sovj. 553 000 inv. Univ. (1661). Metall-, maskin- o. sockerindustri. Polskt kulturcentrum sedan medeltiden, 1772-1918 huvudstad i österr. Galizien, åter polskt 1919-44. Lx, förk. för lux. Lübeck, hamn- o. handelsstad i n. V-Tyskl. 242 000 inv. Järn-, maskin- o. varvsindustri. -Anlagt 1143. Spelade som ledare för Hansa-förbundet en dominerande roll i Nordeuropa under medeltiden. 1226-1937 fri riksstad. Under 2:a världskr. förstördes Mariakyrkan (1200-t.) men har återuppbyggts. Lyceum, bl.a. i Frankr.: högre läroanstalt. Lycksalighetens ö, folksaga av franskt ursprung om en paradisisk ö. Motivet finns hos Atterbom i sagospelet L., vilket ligger till grund för en opera av Rosenberg. Lycksele, handelscentrum i s.ö. Lappland, 7 880 inv. Mångsidig träindustri. Lappmarknader. Statligt industricentrum enl. förslag 1973. - L. kommun se E Sverige. Lyckta dörrar, inom lyckta dörrar, numera inom stängda dörrar, om domstolsförhandlingar som allmänheten inte har tillträde till. Lydien, forntida landskap i v. Mindre Asien. Ett lydiskt rike bestod från 600-t. f.Kr. till ca 546 f.Kr. då dess härskare Kroisos (Krösus) besegrades av perserna. Lyell [lajal], sir Charles, 1797-1875, engelsk geolog; banbrytande för modern geol. Lyktbärare, en grupp stritar med huvud som liknar en liten lykta. E Insekter I. Lykurgos, enl. traditionen upphovsmannen till Spartas lagar o. statsförfattning. Lymfa, vävnadsvätska, den vätska som genom-dränker kroppens vävnader o. som närmast tillför cellerna näring. Bildas genom att blodplasma tränger ut i vävnaderna via kapillärväggarna. Återförs till blodsystemet med särsk. kärl, lymfkärl. I dessa ligger lymfkörtlar, som befriar lymfan från bakterier o.bakteriegifter. De producerar även en typ av vita blodkroppar, lymfocyter. Lynchning [-sj-], form av egenmäktig rättskipning, varvid en folkmassa griper o. dödar en förment brottsling utan laglig rannsakan o. dom. Lynett, fr. lunette, halvcirkelformat fönster el. utsmyckat väggfält i valv. Luxemburg - Långa Lyon [liå’], stad i ö. Frankr. 527 000 inv., med förorter 1 milj. Stor textilindustri (siden, rayon, konstfiber). Handelsstad med årliga varumässor. Finansmetropol o. kulturcentrum. - L. gr. 43 f.Kr., o. hette på rom. tid Lugdunum. Lyra, antikt u-format knäppinstrument med 4-7 strängar. Ofta anv. som symbol för musiken o. skaldekonsten. Lyrfågel, en austral. tätting, stor som en fasan. Brun med orangefärgad strupe. Flyger inte gärna utan springer på marken. Hos hanen är två långa stjärtfjädrar lyrformigt utåtböjda. E Fåglar IX. Lyrik, poesi som främst uttrycker stämningar o. känslor (alltså ej berättande). Särsk. subjektiv o. intim 1. kallas centrallyrik. Lyriker, lyrisk skald. Lyrisk, som ger uttryck åt stämningar o. känslor. Lysekil, en av Bohusläns äldsta badorter, vid Gullmarsfjorden, 6 780 inv. Fiskehamn. Konservfabriker, varv, mekaniska verkstäder. Plast- o. glasindustrier. Oljeraffinaderi. - L. kommun se E Sverige. Lys?nko, Trofim, f. 1898, rysk växtfysiolog, ärftlighetsforskare. I strid med den moderna ärftlighetsläran hävdar L. att förvärvade egenskaper kan nedärvas. Lysippos, grek, skulptör under senare hälften av 300-t. f.Kr. Stilbildande ynglingagestalter med nya idealproportioner. Skraparen bevarad i rom. kopia. Lysmaskar, en grupp skalbaggar, släkt med eldflugorna. I s. o. mell. Sv. förekommer lysmasken (10-18 mm). Den vinglösa, larvlika honan utsänder i mörker ett grönt ljus från bakkroppen för att locka till sig hanarna. E Insekter II. Lysning, offentligt tillkännagivande av förlovades avsikt att ingå äktenskap. Kungörs en gång i kvinnans el. mannens o. ev. även i annan församling. Lysningen, som är frivillig, föregås av hindersprövning. Lysosom. E Cell. Lysrör, rörformig gasurladdningslampa, innehållande elektroder o gas. Lysämnesröret har glödelektroder o. är fyllt med argon o. kvicksilverånga. Ultraviolett strålning alstras, som av ett lysämnesskikt på rörets insida omvandlas till synligt ljus. Anv. för belysning. Neonröret har kallelektroder under hög spänning; anv. inom ljusreklamen. Lyster. 1. Glans, skimmer. - 2. Ljusstake prydd med glasprismor, blad i metall e.d. Lyttkens, Alice, f. Cronquist 1897, förf. Underhållningsromaner med tonvikt på kvinnoproblem. Romanserier i historisk Sthlmsmiljö, inledda med Lyckans tempel 1943, resp. Himla-bröd 1953. Lützen, stad i Ö-Tyskl. 5 500 inv. - I slaget vid L. 6 nov. 1632, då den sv. hären besegrade den kejserliga, stupade Gustav II Adolf. Lågkyrklig, om riktning inom evangeliska kyrkor (särsk. den anglikanska) som gärna samarbetar med lekmän o. lägger mera vikt vid förkunnelse o. mission än vid liturgi m.m. Mots: högkyrklig. Lågtrycksområde, lågtryck, område med lägre lufttryck än i omgivningen. Vindarna blåser mot-sols runt ett 1. med dragning inåt centrum. E Klimat II. Långa, brunaktig torskfisk med silvervit buk. Nära 2 m lång, max. 45 kg. Atlanten. Bereds till kabeljo, klippfisk, lutfisk el. spillånga. E Fiskar IV. 473