Vilhelm l - Winblad kejsare i det nyorganiserade Tyska riket. - 2. Vilhelm II, 1859-1941, sonson till V.I, kejsare 1888-1918. Avlägsnade Bismarck 1890. Försökte stärka Tysklands makt. Abdikerade efter nederlaget i 1 :a världskr. o. flydde till Nederländerna. Vilhelm l, av Oranien, kallad den tyste, holl. Willem, 1533-84, blev 1559 ståthållare i Nederl. o. från 1572 nederländarnas ledare i befrielsekriget mot Spanien. Förkämpe för religiös tolerans. Vilhelmina, tätort i s. Lappland, 3 635 inv. Handel o. småindustrier. - V. kommun se E Sverige. Vilhelmina, holl. Wilhelmina, 1880-1962, drottning av Nederl. 1890-1948, landsflyktig i Engl. 1940-45. Abdikerade till förmån för dottern Juliana. Memoarer. Wilhelmson, Carl, 1866-1928, målare, lärare vid Valand, egen målarskola i Sthlrn. Realistiska folklivsbilder från Bohuslän. Även porträtt o. monumentalmålningar. Villa-Lobos, Heitor, 1887-1959, brasiliansk komp. Rik produktion. En serie folktons-påverkade »bachignas brasileiras» anknyter till Bach. Willers, Uno, f.1911, fil. dr (historiker), riksbibliotekarie sedan 1952. Ordf, i STF 1961-67. Williams, Tennessee, f.1914, amer. dramatiker. Bilder ur sydstatslivet med inträngande kvinnoporträtt. Linje Lusta 1947, Katt på hett plåttak 1955. Villkorlig dom kan meddelas för brott, varå kan följa fängelse, o. innebär att brottet ej medför någon påföljd, om den dömde under en prövotid av 2 år är laglydig o. skötsam. Villkorlig frigivning, befrielse från återstående frihetsstraff som kan erhållas sedan minst 2/3 av strafftiden avtjänats; kan efter beslut av över-vakningsnämnd, i vissa fall kriminalvårdsnämnd, medges tidigare. Villkorligt frigiven skall under viss prövotid stå under övervakning. V. kan förverkas, om nytt brott begås under prövotiden. Villon [vijå’], Fran^ois, f. 1431, fransk skald o. äventyrare, 1463 förvisad från Paris. Förebådare av renässansen med virtuos, subjektiv diktning, ofta i balladstil, samlad bl.a. i Stora testamentet 1461. Villon [vijå’], Jacques, 1875-1963, fransk målare o. grafiker. Kubist som haft stort inflytande på yngre abstrakta målare. Willumsen, Jens Ferdinand, 1863-1958, dansk målare o. skulptör. Symbolist, senare expressionist. Aftonvarden 1918. Det polykroma skulpturverket Den stora reliefen 1893-1928, nu i W.-museet vid Roskilde, öppnat 1957. Vilnius, ry. Vilna, huvudstad i sovj. unionsrep. Litauen. 295 000 inv. Trä- o. läderindustri. Univ. (1578). Wilson, Harold, f. 1916, britt, politiker (labour), medl. av parlamentet sedan 1945, led. av Labours nationella kommitté från 1952, partiledare 1963, premiärminister 1964-70 o. från 1974. Wilson, Woodrow, 1856-1924, amer. politiker (demokrat), statsvetenskapsman, president 1913—21. Lät förklara Tyskl. krig 1917 för att »trygga demokrati i världen». W. lyckades ej hävda sitt idealistiska program (de Fjorton punkterna) vid fredskonferensen 1919 men VIKINGATIDEN Vikingatågen i öster- och västerled omkr. 800-1050. Vikingarnas intresseområden utmärkta med gråa fält. genomdrev beslut om statuter för Nationernas förbund. Nobels fredspris 1919. Wilsonkammare, apparat för iakttagande av atompartiklar, t.ex. från den kosmiska strålningen. Kammaren är fylld av mättad vattenånga, som kondenseras till synliga streck längs partikelbanorna. Wiltonmatta, maskinvävd matta med lugg av ullgarn. Urspr. från Wilton, Engl. Wimbledon, s.v. förstad till London. Cricket- o. tennisbanor. Eng. tennismästerskapen (inoff. VM) spelas i W. sedan 1877. Vimmerby, handels- o. industriort i n.ö. Småland, 7 200 inv. Trähus-, trä-, metall- o. livsmedelsindustrier. - V. kommun se E Sverige. Vimpel, långsmalt band av flaggduk. Vin. 1. Vinranka, vinstock, Vitis, en grupp klättrande buskar bland vinväxterna. Frukten är ett avlångt, välsmakande bär av varierande färg, vindruva, druva, rikt på druvsocker. Av druvorna framställs vin, cognac, vinäger, russin o. korinter. Ca 1 400 odlade sorter. Viktigast är äkta vinrankan, V. vinifera, från Främre Asien o. s.ö. Europa. Kulturväxt sedan förhistorisk tid. Trivs bäst i subtropiskt klimat. E Frukter. - 2. Alkoholhaltig dryck som framställs genom jäsning av druvsaft. Lättviner med en alkoholhalt av högst 8-14 volymprocent, starkviner med i regel 17-22% (genom tillsats av vinsprit). Vin med låg sockerhalt sägs vara »torrt». Röda viner tillv. av blå druvor, vita viner av vita druvor el. av blå druvor som befriats från skal o. kärnor, roséviner (ljusröda) av en blandning av blå o. vita druvor el. av blå druvor som får jäsa kortvarigt tills, med skalen. Frankr., Italien o. Spanien är de största vinproducenterna. Utom från Europa o. Algeriet importerar Sv. vin även från Sydafrika o. Sydamerika. - Se även Fruktvin. Vina. E Musikinstrument II. Winblad, Ulla, eg. Maria Christina Kjellström, 1744-98, den kvinnliga huvudpersonen i Bellmans diktning. 845