Västirian - Vätebomb VÄSTTYSKLAND Historia i sammandrag 1950 Förbundsrep. V-Tyskl. (BRD) upprättad 1949. De allierades ockupation av V-Tyskl. upphör 1955. Landet blir suverän stat. Franska, britt, o. amer. styrkor stannar dock kvar. Pol., ekon. o. militär anknytning till västblocket. Medlemskap i Atlantpakten 1955, i EEC 1957. Under K. Adenauers tid som förbundskansler (till 1963) sker snabb ekon, uppbyggnad (»tyska undret»). Berlin- o. Tysklandsfrågan ett av världspolitikens stora problem. V-Tyskl. upprätthåller krav på återförening, vägrar erkänna Ö-Tyskl. 1960 Ny Berlinkris 1961 genom tillkomsten av Berlinmuren. Koalitionsregering bildas 1966, CDU-SPD. Koalition SPD-FDP 1969. CDU ffg. i opposition. 1970 Willy Brandt för som förbundskansler framgångsrik politik för normalisering av förbindelserna med Östeuropa. Icke-angrepps-avtal med Sovj. o. Polen 1972. Grundfördrag med Ö-Tyskl. 1972 innebär erkännande av denna stat. Brandt avgår 1974 efter spionskandal, efterträdare H. Schmidt. Vid val 1976 blir CDU störst i förbundsdagen. SPD kan dock bilda ny regering i koalition med FDP. Tilltagande terrorism, antiterroristlagar 1978. 1980 Över ett decennium av soc.dem. regerings-innehav tar slut 1982, då kristdemokraten Helmut Kohl blir förbundskansler. VÄSTTYSKLAND Presidenter och regeringschefer Presidenter o. deras ämbetstid i kursiv stil Heuss, Th. (1949-59) Lübke, H. (1959-69) Adenauer, K. (1949-63) Erhard, L. (1963-66) Kiesinger, K.-G. (1966-69) Heinemann, G. (1969-74) Brandt, W. (1969-74) Schmidt, H. (1974-82) Scheel, W. (1974-79) Carstens, C. (1979-84) Kohl, H. (1982- ) von Weizäcker, R. (1984- ) VÄSTTYSKLAND Administrativ indelning Delstat (huvudstad) Km2 1000-t. inv. Schleswig-Holstein (Kiel) 15680 2616 Hamburg (Hamburg) 750 1640 Niedersachsen (Hannover) 47430 7261 Bremen (Bremen) 400 692 Nordrhein-Westfalen (Düsseldorf) 34060 17044 Hessen (Wiesbaden) 21110 5603 Rheinland-Pfalz (Mainz) 19840 3641 Baden-Württemberg (Stuttgart) 35750 9275 Bayern (München) 70550 10940 Saarland (Saarbrücken) 2570 1064 Västberlin 480 1890 bestående av öama Jamaica, Barbados, Leewardöarna, Windwardöarna, Trinidad o. Tobago. Västirian, se Nya Guinea. Västkusten, sv. kuststräckan utmed Skagerack o. Kattegatt. Västmanland, landskap i n. Svealand. 8363 km2, 288500 inv. Uppdelat på Västmanlands o. Örebro län. I ö. slättland med rullstensåsar. I n.v. kuperat skogsområde, Bergslagen, med talrika malmfyndigheter. Jordbruk, skogsbruk, bergsbruk, metallindustri. Västmanlands län omfattar ö. Västmanland, v. Uppland samt n.v. Södermanland. 6302 km2, 257000 inv. Residensstad Västerås. Västra Sahara, till 1976 spansk koloni i Väst-afrika, Spanska Sahara. 266000 km2, 76000 inv. Ökenland med nomadisk boskapsskötsel. Rika tillgångar på fosfat, olja o. järnmalm. Marocko gör anspråk på området men den marockanska ockupationen bekämpas av befrielserörelsen Polisario. Västra Samoa, ögrupp i Stilla havet, 1902 självstyr, medlem av Britt, samväldet. 2800 km2. 157000 inv. Jordbruk. Huvudstad Apia, 32000 inv. Västtyskland, Förbundsrepubliken Tyskland, BRD, omfattar ca 2/3 av det tyska området. 248620 km2, 61,7 milj, inv., Europas näst Sovj. folkrikaste land. Huvudstad Bonn. Innanför kusten i norr utbreder sig Nordtyska låglands-området som tränger in i flikar i Mellan- o. Sydtyska berglanden o. ger upphov till en omväxlande natur. I söder domineras V. av slätten kring övre Rhen med omgivande randberg, t.ex. Schwarzwald. Bayerska högslätten bildar övergång till Alperna. Tyngdpunkten i Tysklands industri låg före 2:a världskr. i väst, o. de östra områdena var främst livsmedelspro-ducerande. När V. bildades stöddes jordbruket kraftigt med subventioner, o. detta innebar att rationaliseringen av näringen försenades. Bruk-ningsenhetema var för små, jordarna mindre bördiga. Produktionsområdena finns på Nordtyska låglandet (vete, sockerbetor), i Rhens o. dess bifloders dalgångar (vin, grönsaker), på Bayerska högslätten (kom, humle) samt i kargare distrikt råg. Boskapsskötseln är betydande vid Nordsjökusten o. i Alpområdet. Väl utvecklat skogsbruk i söder. Ett av världens viktigaste industriländer. Järn- o. stålindustrin, till största delen beroende av importerad malm, är dominerande o. tillsammans med verkstadsindustrin koncentrerad till de stenkolsrika Ruhr-, Hannover-Braunschweig- o. Saar-områdena. Elektrisk o. elektronisk industri har anläggningar i Stuttgart (Bosch) o. Västberlin (Siemens). Petrokemisk industri o. textilindustri. - Förbundsrep. består av 10 delstater o. väst-sektom av Berlin. Förbundsrådet (Bundesrat) har 41 medl. utsedda av delstatsregeringarna o. förbundsdagen (Bundestag) har 496 medl. valda på 4 år samt 22 medl. från Västberlin, som har rösträtt endast i procedurfrågor. Flerpartisystem, där det pol. livet domineras av de två stora partierna kristligt demokratiska unionen (CDU) o. socialdemokraterna (SPD). Koalitionsregering mellan CDU o. fria demokraterna (FDP). - Ut-rikespol. knutet till västblocket genom medlemskap i Atlantpakten 1955. Medlem i EEC 1957. -E Tyskland. E Väte, H, det enklaste o. lättaste av alla grundämnen. Finns i tre isotoper: vanligt väte, deu-terium (tungt väte) o. tritium med masstalen 1 resp. 2 o. 3. Vät gas, H2, är en färg- o. luktlös gas. I naturen förekommer v. mest bundet till andra ämnen, vanligast i vatten som är vätets oxid. Föreningar med metaller kallas hy drider. Universum med stjärnorna består till över 90% av v. Tekniskt framställs v. genom elektrolys av vatten el. genom reduktion av vatten med bl.a. kol. Anv. för hydreringar, framställning av saltsyra o. ammoniak, som bränsle m.m. E Atomer. Vätebomb, se Kärnvapen. 886