TYPISKA [-LANDVÄXTER-] {+LAND- VÄXTER+} AVVIKANDE VÄXTER »Stam växter» (med stam och blad) Lavar (dubbelväxter) TYPISKA [-VATTENVÄXTER-] {+VATTEN- VÄXTER+} »Bålväxter» (ej delade i stam och blad) [-Konjugat-växter-] {+Konjugat- växter+} Tarmtång Grönalger Svampar Gisselorganismer Euglena Ceratium Blågrönalger Bakterier VÄXTRIKET I Bilden läst från nedre delen uppåt visar allt högre utvecklade växter med typexempel. Dubbellinjen på bilden markerar den viktigaste skiljelinjen i växtriket: den skiljer mellan de typiska vattenväxterna (bålväxterna, mest alger) och de typiska landväxterna, som har stam och blad. Över dubbellinjen: Landväxterna. Här står mossorna lägst. De saknar egentliga vattenledningar i stammen och kan därför inte bli lika högväxta som kärlväxterna. De högre kärlväxterna (fröväxterna, blomväxterna) visar en högt utvecklad fortplantning: fröet innehåller ett »växt-barn» (embryo), som alltså är väl skyddat - allra bäst hos pistillväxterna (gömfröiga) hos vilka fröet ytterligare skyddas av fruktens vägg. Frukt saknas däremot hos de nakenfröiga (barrträd etc.). De lägre kärlväxterna (kärlkryptogamerna, t.ex. ormbunkar) är mindre dugliga i kampen för tillvaron på land: hos dem utvecklas det oskyddade befruktade ägget direkt till en ny planta. Under dubbellinjen: Typiska vattenväxter. Lägst står gisselorganismerna som omfattar både växter och djur och som därför anses stå lägst i både djurrikets och växtrikets system. Rutan t.h.: Avvikande växter. Bakterier och svampar är ej gröna och måste därför i princip livnära sig som djur. Bakterier och blågrönalger saknar dessutom cellkärna, och blågrönalgerna har i motsats till andra gröna växter inga klorofyllkroppar. Lavar slutligen är dubbelorganismer (alger + svampar). 887