Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 51. Den hemlighetsfulle förföljaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
586
Sedan de båda en stund suttit där tysta bredvid hvarandra,
började kusken ånyo anfäktas af nyfikenhet,
— Det lär ha händt någonting på ett hotell här i sta’n, sade
han, i det han slog an en förtrolig ton. Herrn är kanske ute i och
för den sakens skull?
— Ja, det skulle ni nog bra gärna vilja veta, ljöd svaret, men
jag har ju redan sagt er, att saken är en tjänstehemlighet, som på
inga vilkor får utbasnnas. Kanske får ni i morgon veta mera därom.
Är min förmodan riktig, så skall ni tänka på mig, när historien
.kommer till offentligheten.
Kusken ref sig bak örat.
— Det är så dags då, utlät han sig misslynt.
– Ar det inte tids nog?
— Då alla människor veta det, då är det ju inte längre
någon nyhet.
— Saken intresserar er mycket, tror jag?
— Naturligtvis, medgaf kusken.
— Ni måste nog’ ändå lägga band på er
nyfikenhet,"åtminstone till i morgon, menade främlingen.
— Det blir väl ingen annan råd då. Men nog skulle ni väl
ändå åtminstone kunna ge mig en vink om, hur det egentligen är
fatt med de där båda gynnarna?
— Ämbetshemlighet. — Vet ni då icke, min käre vän, hur
strängt en sådan hemlighet måste bevaras?
— Nåja, men mig skulle ni väl ändå kunna säga det, för jag
är inte den. som pratar bredvid munnen. Min hustru är nämligen
också alltid en smula nyfiken, och så skulle jag i morgon kunna
ge henne något att gissa på.
— Ser ni där, hur rätt jag gjorde i att ej säga er något.
Hvad ni vet, det skulle ni genast berätta för er hustru, och hvad
er hustru finge veta, det vore om en liten stund ute i hela kvarteret
och ännu längre. Med ämbetshemligheter måste man handskas
fullt ut lika försiktigt som med ett rått ägg.
Hästen fick nu umgälla kuskens missnöje öfver att ej ha fått
sin nyfikenhet tillfredsstäld. Han fick smaka pisksnärten och
undrade kanske i tysthet, hvadan denna orättvisa från körsvennens sida
kom sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
