Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 65. Flykten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■782
Intet ögonblick besinnade hon sig utan skyndade genast att
förskaffa sig visshet.
Och mycke’ riktigt! .Så snart hon uppnådde det ställe, där
eldsljus trängde ut i det fria, fann hon, att här var en smal och
brant klippstig, som lörde ned i grottan.
Det var henne omöjligt att underrätta Lillys vänner om denna
glädjande upptäckt, om hon inte först ännu en gång ville
tillryggalägga den farliga väg, som hon nyss kommit.
Till sin glädje gjorde hon nu den iakttagelsen, att det uppifrån
klippan fanns en vida bättre nedgång.
Men det var hennes minsta bekymmer, ty lyckades hon befria
de enleverade kvinnorna, så spelade en större eller mindre omväg,
för att kunna underrätta Lillys vänner om den glada händelsen, för
henne ingen rol.
Hon var också så itrig och besjälades af ett sådant mod, att
hon intet ögonblick tvekade att sätta sin plan i verkställighet.
. Hon smet alltså ned genom klippremnan, och när hon kom
ned, gjorde hon den glädjande iakttagelsen, att hon faktiskt befann
sig i en gång, som stod i förbindelse med röfvarkulan.
Ljudlöst smög hon framåt och vågade sig ända till ingången
tiil den stora grottan, så att hon kunde öfverskåda denna och ge
akt på de personer, som nu uppehöllo sig där.
Ack, hur gärna skulle hon icke velat rusa in och kasta sig
öfver den usling, som fört hennes barn så på villovägar, när hon
nu såg honom stå där i grottan, och när hon hörde, hur han
hånade doktorn, medan man pryglade denne.
Men hon behärskade sig. „
Hon visste ju blott allt för väl, att hon skulle dra det kortaste:
strået, om hon nu lämnade sitt hämdbegär fria tyglar.
Skälet, hvarför hon smugit sig fram i röfvarenas
omedelbaranärhet, var det, att hon ville förvissa sig om, huruvida fångarna
befunno sig i den större grottan eller ej.
Hon trodde nästan, att de voro där, men denna hennes
förmodan bekräftades ej.
Det var henne också mycket kärt.
Ytterligare en gynsam omständighet för henne var den, att
karlarna där inne voro sysselsatta med att bestraffa doktor Brummer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
