Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 66. Af misstag befriade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■791
Vi vetà, att detta tilltag genast af röfvaren, som höll vakt inne
i grottan vid ingången blifvit inrapporteradt till anföraren för bandet.
Det dröjde en god stund, innan hindret kunde undanrödjas.
Våra vänner förvånade sig själfva öfver, att de icke stördes i
sitt förehafvande och ej rönte något motstånd från röfvarenas sida.
Ändtligen var vägen fri, och Folke steg försiktigt först in i
grottan.
Hans förvåning tilltog, när han i den stora grottan, hvari det
nyss vimlat af beväpnade röfvare, ej kunde upptäcka en enda
lefvande själ.
Midt i den stora grottan brann lägerelden, som upplyste
rummet rundt omkring.
— Borta ... de äro borta, utbrast Folke och såg sig omkring
åt alla håll.
— Är då detta det rum, hvari röfvarena nyss befunno sig?
frågade Ragnar.
— Ja visst, svarade Folke. Här stod grefven. Blodspåren
här på marken bevisa, att jag träffat honom med åtminstone en
kula.
— Men hvart skulle då människorna kunna ha tagit vägen i
en sådan hast? inföll Hildur. Det är ju knappast tänkbart, att de
äro så stora pultroner, att de fly utan att först förvissa sig om,
hvilka deras motståndare voro, och om de verkligen hade att frukta
dem.
Folke ruskade på hufvudet.
— Inte heller jag begriper det här. sade han. Dessa människor
sågo då sannerligen inte ut, som om de skulle ha varit rädda för
oss. Bandets anförare gjorde intryck af att vara en djärf,
oförskräckt man, och enligt allt att döma, råder det också inom bandet
en så sträng disciplin, att här nog ej kan bli tal om en feg flykt.
— Min Gud, utbrast Hildur, grottan har då kanske en annan
utgång, som röfvarena begagnat för att undvika ett sammanträffande
och en strid med oss? Fort, fort! Vi måste förskaffa oss visshet
härutinnan; ty om Lilly och Greta redan blifvit förda härifrån, så
vore det synd att onödigtvis kvardröja här en enda minut längre.
Ragnar och Folke skyndade hit och dit för att få en
öfverblick af lokalförhållandena i röfvarkulan och tör att om möjligt
utforska, hvart röfvarena tagit vägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
