Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 66. Af misstag befriade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■792
Då, när de inträngt något djupare i en af gångarna för att
förvissa sig om, ifall den möjligen vore den sökta andra utgången,
hörde de plötsligt ett nödrop. .
— Hvem är här? Lilly! — Greta! Ä’ det ni, som ä’ här?
ropade Folke med hög röst in i den mörka gången.
Ater igen hördes ett nödrop, och att döma af röstens klang
var det ett fruntimmer, som utstött det samma.
— Vi komma, vi komma, Lilly, ropade då Folke gladt. —
Stanna här! sade han till Ragnar. Jag skall hämta hit en eldbrand^
ty utan ljus kunna vi ingenting företaga.
Genast sprang han tillbaka ut i grottan och meddelade Hildur
den glada nyheten, att han hoppades ha upptäckt grefvinnans och
Gretas fängelse.
Han ryckte ur lägerelden till sig en brand, uppmanade Hildur
att följa med och skyndade fore tillbaka till den plats, där han
kvarlämnat Ragnar.
Denne hade under tiden försiktigt inträngt längre i gången och
hade uppnått dörren till det fängelse, i hvilket, såsom de förmodade,
grefvinnan Lilly och Greta voro inspärrade
— Vi äro här. Ni ha ingenting att frukta vidare. Vi rädda
er, utropade Ragnar.
— Hjälp! Slå sönder dörren! Befria oss ur vår rysliga
belägenhat! ljöd det liksom till svar i gråtmild ton iniftån fängelsehålan.
— Lilly och Greta, ä’ det ni? ropade Hildur, hvilken det
föreföll, som om rösten, hvilken hon hört, hvarken varit Lillys eller
Gretas.
I stället för svar hördes bara en klagande suckan och gråt.
Folke och Ragnar uppehöllo sig icke med att framställa vidare
frågor.
För dem var det tills vidare hufvudsaken, att de i den
öfvergifna röfvarkulan ändå träffat på en mänsklig varelse, af hvilken de
kanske åtminstone kunde erhålla upplysning om, hvart röfvarena
tagit vägen.
Dörren var läst.
I närheten af den samma lågo några lössprängda klippstycken.
Med en snabb beslutsamhet tog Folke upp en af dessa stenar
och började af alla krafter med den bearbeta dörren.
Resultatet var öfverraskande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
