Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - A) Före reformationen - 14. Carl Bååt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biskopar. 21
klostren i Nydala, Vreta, Askeby, Skeninge, Kalmar, Visby, Söderkö-
ping, Linköping ocli Jönköping 20 marker kvardera samt hospitalen i
Söderköping ocli Skeninge hvardera ett liknande belopp.
Mån om ordning oek reda, sparar kan ej på den makt, som genom
rätten att bannlysa ligger i lians kand, ekuruväl kan oftast genom
blotta kotet därom vinner sitt syfte. 1312 31/3 underrättas kan af
domkapitlet i Upsala, att Franciscos Nicolai de Tibertis ankommit
för att uppbära den heliga landshjälpen, ock redan s. å. 13/7 har från
hans stift aflämnats 650 marker lödigt silfver för ändamålet.
Sin omtanke om stiftets mindre väl lottade församlingar lägger
kan i dagen genom att medgifva stiftets kyrkoherdar att vända sig
till påfvén med anhållan, att visitationerna på grund af församlingar-
nas fattigdom måtte få verkställas, såsom brukligt varit, innan 6:te
boken af dekretalerna utgafs, nämligen så att angränsande församlingar
till den kyrka, där biskopen höll visitation, finge dit sända ombud för
att redogöra för det kyrkliga tillståndet.
Inbyggarne i Göstrings och Lysings härader befaller kan att lämna
Skeninge munkar den del af fattigtionden, som hans företrädare gifvit
dem, ock ”kvaraf de voro väl förtjänte, emedan de med sina böner ock
fromma gärningar ständigt sökte blidka frälsaren för människornas
synder ock genom sin lära ocli sitt lif visade de troende salighetens väg”.
Med Märke församling i Visby kade han en märkelig tvist. Med-
lemmar af församlingen kade vädjat till påfven, då de fruktade
att blifva bannlysta, enär biskop Carl, som ansåg sig liafva patrouat-
rätt, befallt att med kvarstad belägga afgiften till den af församlingen
valde herden, tills påfven hunnit afgöra frågan. En ”scolaris” Segebodo
sändes 1318 till Linköping för att i domkyrkan efter gudstjänstens
slut uppläsa appellationsurkunden. Sedan detta skett, ville dock ingen
af den talrikt samlade menigheten med sitt sigill bekräfta uppläsan-
det. Då framsteg guardianen (motsvarande kos franciskanerna priorn
kos dominikanerna) Laurentius, ”fruktande mer Honom, som är san-
ningen själf”, ock bekräftade med sitt sigill appellationens lagliga kun-
görande d. 28 okt. Han uppmanade därjämte församlingen i Visby att
vädja till påfven, då de nu förnummit, att deras sak i Linköping ej skulle
få något understöd. Huruvida kärlek till sanningen eller någon af-
voghet mot biskopen dikterade guardianens uppträdande, må lämnas
därhän.
Efter ett mer än 30-årigt episcopat a fled denne betydande ock
fosterlandsälskande man 1338 Vt- På hans grafsten, som ännu 1760
fanns kvar i Linköpings domkyrka, lästes blott de orden: ”Hic jaeet
Carolus Batyr”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
