Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - A) Före reformationen - 18. Nils Hermansson - 19. Knut Bosson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kungl. Biblioteket
STOCKHOLM
28
Biskopar.
»In profesto inventiouis sanct* crueis”, 1891 Vs, afled denne stor-
vnlne oeli af sin samtid såsom en ”vir magn* sanctitatis” betecknade
man Från Sverige vid efterföljande kyrkomöten gjord hemställan
om hans kanonisering bifölls först 1499 af påfven Alexander \ 1. loäO
skrinlädes hans ben i det domkyrkans kor, som kallas ’ Xilxes kor
där biskop Brask lät uppsätta ett dyrbart orgelverk och dar hans gra -
sten ännu finnes.
Han utöfvade en betydande skriftställareverksamhet. Sa bearbe-
tade han Moralia Gregorii och Revelationes Birgittas, författade Cnr
Bens homo och Hvite boock, skref Ansgars lefverne samt ar vart-
lands mest bekante hymndiktare från medeltiden; men författarskapet
till folkvisan ”Then högborna nunnan Elisif” har en senare tids kri-
tiska forskning frånkänt honom. Som prof på hans hymndiktning ater-
gifves den kända strofen:
Rosa rörans bonitatem,
stella stillans claritatem,
Birgitta, vas gratie!
Rora c-oeli pietatem,
stilla vit* sanctitatem
in valle miserie.
En Bo af släkten Natt och Dag (med den till hälften svarta, till
hälften hvita skölden) hade trenne söner Sten, Nils och Knut. den
förstnämnde genom sonen Bengt farfader till den ur Engelbrekts hi-
storia kände Måns Bengtsson och genom sonen Bo farfader till Nils’
Sture; den sistnämnde var
19. Knut Bosson (Canutus Boetii), son af riksrådet Bo Bos-
son Natt och Dag till Ringshult (nu Liljeholmen) i Blåvik socken och
Karin Pedersdotter Pargalt. Han hade studerat först i Prag och där-
på i Paris, där han inskrefs 1881. I Linköping blef han cantor 1888,
decanus 1390 samt valdes till biskop 1391. Hans val bekräftades af
påfven följande år, och invigningen förrättades i Vadstena af ärke-
biskopen med biskoparne i Västerås och Växjö 1393 Ve, alltsa sam-
tidigt med den heliga Birgittas skrinläggning.
Af en sin samtida vitsordad såsom ”ad peragenda divina inliabilis ,
har han gjort sig mera känd såsom politisk personlighet. Redan 1388
hade han varit med bland dem, som inkallade drottning Margareta,
vid hvars sida han sedan ock stod som ett kraftfullt stöd. Han del-
tog i uppsättandet af den s. k. unionsakten i Kalmar 1397, där han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
