Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - B) Efter reformationen - 43. Andreas Olavi Rhyzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biskopar. 93
Det ligger i sakens natur, att hvarje domkapitel måste hafva en
liggare öfver samtliga prästerliga befattningar. med deras innehafvare.
Men dylika register bevarades sällan längre, än de användes. R. med
sitt forskningssinne utvidgade iutresset för matrikeln i historisk rikt-
ning, oeli honom tillkommer äran att i vårt land vara den förste, som
bestämt herdaminnets begrepp och genom sina samlingar grundat en
i tidsföljd fortlöpande skildring af svenska kyrkans och skolans män.
Biskopsserierna voro mer eller mindre bevarade i de gamla stiften.
Men för de sju nya stiften behöfdes omfattande undersökningar sär-
skildt rörande det lägre prästerskapet. Hans Episcoposcopia Sviogothica
går i stort sedt igen i alla våra herdaminnen. För Linköpings och
Skara stifts herdaminnen utgöra hans i handskrift bevarade samlingar
grundstommen för kännedomen om det äldre prästerskapet, och i Karl-
stads stifts herdaminne åberopas hans vid Karlstads brand 1865 för-
lorade Wermlandia Ecclesiastica et Litterata som en gifvande källa.
Bhyzelii samlingar grundlädes i början af 1720-talet och slutades
vid miclten af århundradet, hvarefter i flera stift förspordes ett kraf-
tigt intresse för kännedomen om forna tiders prästerskap, särskildt här
i stiftet, där kyrkoherdarna Björn, Kihlström och Schenmark, assessor
Braad och bibliotekarien Liden fortsatte hans undersökningar. I Växjö
stift började prosten Bogberg att göra samlingar och fick många bidrag
af B. I det arbetet, som, fortsatt och tillökt af annan hand, under
titeln ”Historisk beskrifning om Småland” utkom 1770, förekommer
ej blott en förteckning öfver biskoparne utan ock öfver det öfriga
prästerskapet från äldsta tider. Samtidigt började matriklar att ut-
gifvas i stiften, och snart kommer det ena herdaminnet efter det andra
efter samma plan, som B. uppställt.
Hans minne är numera hufvudsakligen knutet vid hans biskops-
krönika, på hvilken han arbetade i 40 år. Han började den i ung-
domens vår, då Atlantikans fantasterier och stormaktsdrömmarna från
Carlarnas segertåg genomskimrade hans historiska vyer och inspire-
rade honom till en glänsande skildring af den gamla svenska kyrkans
storhet. I ett enda verk ville han sammanfatta allt det framfarna,
kyrkans majestät, den af henne uppammade bildningens rikedom samt
de mäns lifsgärning, som varit kyrkans och bildningens målsmän.
Men andra tider kommo.
Han måste upplefva det ena nederlaget efter det andra, och Sverige
låg där blödande och fattigt. Kär han därföre efter hjältekonungens
död lämnade fältlifvet och återtog sina forskningar, var hans rudbecki-
anska hjärta grumladt af tvifvel. En tät dimma hade lagt sig öfver
sagodrömmarnas norrsken. Anläggningen växte öfver gränsen af det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
