Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - B) Efter reformationen - 43. Andreas Olavi Rhyzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biskopar.
möjliga, och hans prästerliga uppgifter trädde fordrande i förgrunden.
Med flitig hand förökade han dock dagligen sina samlingar, tills lian
hade ett latinskt manuskript ungefär så stort som Messenii Scondia
Illustrata i — 15 volymer. Grundligt behandlade han här stiftsvis i
14 böcker de olika stiftens ålder, anläggning, gränser och yttre historia,
deras katolska och evangeliska biskopar, kloster och skolväsen med
biografier öfver lärarestaten.
Ju mer arbetet växte, desto ringare blefvo utsikterna att fa ar-
betet tryckt. Han säger därföre, att arbetet ”lärer wäl stanna i mörk-
ret och blotta tillämnandet, såsom thet går med många berömliga
desseiner här i norden”. Emellertid utgaf han 1740 med titeln Mona-
steriologia Sviogothica en mycket lätt hopkommen samling klosteran-
teckningar med beklagande af deras ofullständighet och med hänvis-
ning till ett. rikt material, som ej fanns till hands i Linköping. \ id
1747 års riksdag beslöt han på uppmaning af ämbetsbröderna att på
svenska utgifva ett mindre utdrag af sitt stora latinska arbete. Han
påbörjade det följande år, och 4 år senare utkom arbetet med titeln
Episcoposcopia Sviogothica Eller En Sivea Göthisk Sticht- och Biskops-
Chrönika, Om alla 8wea- och Götha Rikets Sticht och Biskopar, ifrå
början, intil närvarande tid.
Hans latinska manuskript är förloradt, troligen återstår någon
del däraf, förvarad i Stiftsbiblioteket, men hans betydelse som
kyrkohistorisk skriftställare framgår klart af biskopskrönikan. I sak-
rikhet och undersökningens mångfald står han betydligt framför sina
föregångare, och med en viss medveten stolthet berömmer han sig af
att ”på tusentals punkter” hafva ”rectifierat” äldre kyrkohistoriska
uppfattningar. Skada dock, att det kritiska sinnet ej alltid kunnat
hålla jämna steg med ifvern att rikta arbetet med nya rön. Hans
uppgifter hafva haft ett väsentligt inflytande på hela den efterföljande
kyrkohistoriska litteraturen, särskildt på våra herdaminnen. På gransk-
ningen af biskopskrönikan har mycken möda nedlagts, men mycket
torde’ännu återstå att rätta. Redan medan förf. lefde, blef den före-
mål för en skarp kritik i Den Swenska Mercurius 1761, och i Nya
Svenska Biblioteket kritiseras arbetet i en längre artikel. I den fort-
satta kyrkohistoriska litteraturen, särskildt hos Reuterdahl, hafva dess
brister påpekats i en punkt efter punkt växande omfattning, hvadan,
om den än ej kan förbises, den dock påkallar en viss försiktighet vid
dess rådfrågande. Det har alltid sin svårighet att bryta ny mark —
hälst öfver så stora vidder.
Bland i biskopskrönikan åberopade forskare nämnes Olof v. Dalin,
som i sin Svea rikes historia för skildringen af Sveriges forntid lagt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
