Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - B) Efter reformationen - 43. Andreas Olavi Rhyzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biskopar. 95
till grund den af dåtidens vetenskapsmän hyllade s. k. vattenminsk-
ningsteorien, enligt hvilken hafvet sjönk en aln på 50 år, hvadan vårt
land först långt efter skapelsens fullbordan stigit upp därur. Men man
kunde ju ej dränka våra mest storartade minnen i hafvet. Bäraren
af oppositionen blef biskop B., som i denna åsikt såg ett af de mest
vågade angrepp på bibelns sanning oeh en hjärtlös vanvördnad mot
det heliga arf, som en oförliknelig fornhistoria förpliktade det lef-
vande släktet att vörda.
1747 4/12 föredrogs i prästeståndet en inlaga af B., däri lian med
den fasta trosöfvertygelsen, att hvarje naturvetenskaplig åsikt, som
ej stämmer öfverens med bibelns bokstaf, måste utan vidare förkastas,
sökte uppvisa vattenminskningsteoriens orimlighet. Ty om vattnet på
Jesu tid varit 40 alnar högre än 1747 och alltså i de närmaste åhund-
radena efter syndafloden stått 90 alnar öfver jordens alla länder, hur
kunde då den gudsmannen Moses förtälja i Genesis 8:14, att jorden
blef alldeles torr på sjunde och tjugonde dagen i den andra månaden?
I lika opassande äfventyr, oordning och ovisshet som den bibliska för-
sattes vår egen historia genom dessa naturvetenskapliga hugskott. Ty
om endast våra bergsryggar och högsta kullar kunnat bebos i äldsta
tid intill ett par hundra år efter Kristus, huru var det då möjligt,
menar han, att förklara de manstarka gothiska emigrationerna från
Skandinavien långt före Kristi födelse? Eller äro då de grekiska auk-
torerna Orfeus, Homerus, Plato, Herodot, Diodorus Siculus, Sankunia-
ton, hvilka mer än 100 år före Kristi födelse skrifvit om Nordens in-
byggare, Hyperboreerna, att akta för intet? Den lågande fosterlands-
kärleken gaf flykt åt hans tankar, och prästerna instämde enigt med
honom, att en rikshistoria på denna ovissa grund, som så oförsvar-
ligt förgrep sig på hittills ojäfvad både biblisk och historisk sanning,
skulle öfverhopa hela vår nation med spe, åtlöje, harm och förtret. I
sanningens namn hemställde därför B. i förening med prästeståndet
till de öfriga stånden, att Dalins verk ej måtte få anses som en riks-
historia, innan det blifvit censureradt af därtill kompetenta personer.
Framställningen ledde ej till något resultat, enär blott borgarståndet
gillade den. Men vid riksdagen 1751 kom B. med en ny inlaga till
sekreta utskottet. Där stämplar han som ohistoriskt att härleda upp-
fattningen af vårt folks öden från obevisade antaganden. Han fram-
håller med klarhet och skärpa, att, om än vattnet på en och annan
sträcka regelbundet sjunkit, så följer ej däraf, att man på hvarje tid
och ort kan göra en bestämd beräkning af vattenståndet. I den föl-
jande detaljgranskningen ställer han de anmärkta bristerna i förhål-
lande till frågan om rikets ålder, anseende och maktställning, och be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
