- Project Runeberg -  Linköpings stifts herdaminne / Första delen /
97

(1915-1919) [MARC] [MARC] Author: Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - B) Efter reformationen - 43. Andreas Olavi Rhyzelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Biskopar.
tionerna. Han blef en resebiskop. Stiftets karta kände han lika bra
som kyrkolagen och förde dagbok öiver resornas längd pä backig vag
och jämn, i slask och före. Han beräknade såväl de många mil, han
årligen färdades, som huru många gånger han årligen predikade. Un-
der sina visitationer registrerade han kyrkans handlingar, skref me
egen hand in i kyrkoboken underrättelser om kyrkornas äldre oden,
om series pastorum et comministrorum m. m., m. m., så att Hahl i
förordet till sitt herdaminne angående kyrkans handlingar me ia a
säger, att han invigde och upphöjde dem till församlingens urkunder.
Genom hans intresse för Domkapitlets arkiv bragtes det af honom i
ett o-odt skick. Han ägnade ock stor omsorg åt Stiftsbiblioteket, som
flyttades upp i domkyrkans torn 1758, där det stannade mera an hun ra
år. Från 1759 fick det en särskild bibliotekarie och tian 1743 1
livarje prästman erlägga en afgift till detsamma.
En mansålder hade han lefvat i Linköping. Prasterna hade han
sett sedan de voro skolpojkar, och han visste, att de med hjarta oc i
tanke voro förbundna med sin biskop. I Linköping, dar han genom
sin prästerliga tjänstgöring trädt m i livarje hus, var nan som en
fader i en stor familj. Domkyrkan höjde sig öfver staden som en
storhetstanke ut öfver Östgötaslätten, som ett maktens tecken. H
kände sin duglighet och visste sig förtjäna det förtroende han hade.
Han kände därför sitt hjärta svälla af själfmedvetenhet och sokte på
allvar tillämpa den hierarkiska maktfullkomlighet, som uttryckte orto-
doxiens kyrkoförfattningsideal. Bakslagen kommo tidigt från lians
eget konsistorium, men han ville ej taga lärdom daraf. Under si
Mskopstid hade han en alltid påpasslig fiende i domprosten Filenius
som lika härsklysten, men med obrutna krafter lät den gam e is op
allt>hårdare plikta för sin härsklystnad. Redan under
tid hade han åsamkat sig obehag, såsom framgår af Domkapitlets
protokoll 174212/s- Försiktigt nog hade han anmalt sjukdomsfo -
hinder då kapitlet med biskop E. Benzelius som ordförande hade att
afgöra frågan om ett af B. utfärdadt prästmötesbeslut rörande herre^
dåta^märkt, att B. tänkte trycka ifrågavarande skrift, a kapitlets
! . . 1 , „++ framvisa densamma å konsistorium, hvilket
vagnar påmint honom att irainv ... ,„+f n »pfter
R ei -jorde Det förekom därföre kapitlet betänkligt, att 1. etter
f v 1 ,n+ Vid sistledne prestsmöte förda protocoll, så att
eget behag andrat det nd^ sistleU 1 utfördj stridande mot det,
meningen en och annorstädes be

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 10 12:31:00 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linherda/1/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free