Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domkapitlets öfriga ledamöter - 1. Domprostar och kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ingl. Biblioteket
STOCKHOLM
200 Domprostar.
stycket: ”Hilaria Camoenarum Upsaliensium”, hvilket han efter upp-
läsandet lämnade i kronprinsens hand. ”Det nådiga samtal, hvarmed
Prinsen bevärdigade den unge skalden, gjorde et intryck hos Prinsen
sjelf, som lade grunden til den höga välvilja, hvarmed — Älf framgent
af Konungen omfattades”––––––. Så kom Älf såsom lektor i latin
till Linköping. Nog hade företrädarne varit skickliga i det ämnet, men
nu hade gymnasisterna fått en lärare, från hvars läppar romarespråket
flödade i all sin glans både på vers och på prosa. En af hans lärjungar
skrifver: ”Vältalighet och skaldeyrken började andas et okändt lif, då
Magister Docens Älf upsattes på den lärostol, som var helgad åt deras
vård.–––––- Han handterade icke Vältalighetens och Skaldekonstens
mönster, såsom språkkällor, der man öfvar sig i et främmande tungo-
mål; icke som historiska arbeten, der man nöjer sig at ord för ord för-
stå sin Författare. Nej: Han gjorde Ynglingarne upmärksamme på
skönheten i stilen, styrkan i uttrycket, värdet af ämnet, det skiljaktiga
i caracteren af hvarje skrifsätt.––––––Han anmärkte troget, hvad
de på detta ställe kunde beundra, på ett annat, hvad de borde undvika
och åter på et annat, hvad de derur kunde draga, at bilda sig til en
slags fullkomlighet.” Häraf följer, att han förstod konsten att under-
visa. Lägger man nu härtill, att han ock förstod konsten att göra sig
älskad af gymnasisterna, så må vi ej undra på att ”Ynglingar, bildade
af Honom, genom offentliga tal, än i bunden, än i obunden stil, nu på
Latin, nu på Svenska, fäste Åhörarens upmärksamhet och vunno et bi-
fall. som kunnat smickra mera öfvade talanger”.
Med tiden blef Älf såsom de flesta lektorer på den tiden lektor i
teologi och fick sig ett prebendepastorat. Icke kunde han då längre
undervisa gymnasisterna i de klassiska författarna och framhålla de-
ras skönheter, men det af honom så högt älskade romarespråket fick
han behålla, enär undervisningen såväl i teologi som i alla andra äm-
nen på den tiden skedde på detta språk. På samma gång ungdomen så-
ledes fick lära sig att tala ett formfulländad! latin, så heter det om hans
teologiska undervisning: ”Han nöjde sig icke, at blott göra Ungdomen
väl bekant med vår Läras Dogmer, Han var ock sorgfällig at framlägga
derur det användliga på böjelser, tänksätt och lefverne.”–––––- ”Er-
farenheten hade lärt Honom, at äfven de ypperste forskare––––––
måst upgifva många meningar, dem de förut hållit för afgjorda san-
ningar. ––––––Han viste at protestantiska Kyrkans natur, i likhet
med vår heliga lära, yrkar frihet, en frihet, utom hvilken hon aldrig
hunnit den renhet och ljus hon äger.––––––Om GUD i kärlek, så
dömde Han, har för afsigt, at i småningom höja människoförståndet
til en närmare förening med uppenbarelsens läror, så låtom oss icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
