- Project Runeberg -  Linköpings stifts herdaminne / Andra delen /
154

(1915-1919) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Gullbergs och Bobergs kontrakt - 2. Västerlösa pastorat - a. Kyrkoherdar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

154 Chollbergs och Bobergs kontrakt.
mellan partierna; men den pretexten duger ej; ty I befordren mera
oenighet och bitterhet. Här äro inga andra partier, än emellan adeln
och ofrälse; minst blifva de förenade därmed, att I förolämpen ofrälse-
män och upphöjen adeln. Fullkomlig förening vinnes numera aldrig, så
länge adel gifves, sedan upplysningen kommit så långt. Veten, att
adelns, hvars lekboll och åtlöje I ären, diktan har i alla tider varit och
är i denna stund att under sken af kärlek till fäderneslandet få hafva
regeringen i sina händer och tukta både konungen och folket. Det är
just deras sats att få ofrälsestånden vända mot Eder. Det är redan
allmänt bekant, att adeln vill, och I ären sinnad, att antingen hemligen
med förgift taga af daga den unge konungen eller förklara honom för<
bastard. Men tro ej, att de mena Eder väl! De se nog väl förut de
ofrälse ståndens förbittring däröfver och billiga hämnd, och därför
redan predika republikanska tänkesätt och tronens onödighet, men med-
förande tunga och förtryck. I sådan olycklig händelse blefve samma
sorgespel här som i Frankrike. Bevare Eder Gud, min prins, för en
sådan gudlös gärning! Varen försäkrad, att de äro förrädare och rikets
fiender, som gifva sådana förslag. Bädden då för all ting både Er själf
och riket från ett så sorgligt uppträde. Låt den unge konungen lefva
och sätt ingen skamfläck på hans far och mor! I förloren intet därvid;
ty kronan skulle blifva Eder odräglig, om I mot förmodan och efter
adelns plan finge den, men I vinnen mera ära och kärlek, om I svaren
mot en broders förtroende. Kasten icke längre svarta skuggor på en
bror, som så högt hedrat och upphöjt Eder! Låten icke längre hans
fiender och belackare få leda och råda öfver Eder! De tala väl om nit
och kärlek för fäderneslandet; men de andas icke annat än hämnd
och regeringssjuka–––- — hafven icke mera någon favorit. Hören
sedan, min prins, begge parterna, så fån I veta sanningen och därige-
nom kunnen I blidka de redan uppretade sinnena samt bibehålla lugn
och ro i landet. Låten ej längre blifva en förtjänst till befordran att
hafva varit en salig konungens försmädare och visad tillgifvenhet för
honom ett brott. Upphäfven icke de af honom gjorda inrättningar! I
ären ju ej visare än han, hvars vishet hela Europa beundrar. Låten
därför prästerna behålla sin expedition och hafva en sin ledamot till
föredragande! Om än pluraliteten af dem nekat att löna expeditionen,
så veten, att de därtill blifvit af adeln dels lockade, dels hotade och
äro af fruktan öfver indragningen1 högst missnöjde. Viljen I icke taga
någon biskop till föredragande, så tagen ej någon Stockholmsbo. Där
är ingen redlig, som äger capacitet. Murray är salig konungens oför-
i) Förf. menar med det ordet Wallquists afskedande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 10 22:30:43 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linherda/2/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free