Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Norrköpings kontrakt - 1. Norrköpings S:t Olai pastorat - a. Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S:t Olai pastorat. 125
Efter studier i Visby student i Upsala 1771 2/1(, oeli i Greifsvald vt.
2773; fii. kand. 1771; magister 1775, livarefter lian reste till Leipzig
s. å.; prv. i Upsala 1778 3/0; past.-ex. 1781; tysk kyrkoherde i Norr-
köpings Hedvig s. å. 2%; kyrkoherde här 1800 2/9, tilltr. genast; prost.
s. a. Vij. — Kespondens vid prästmötet 1797. f l|S281‘/s.
Grift 1) 17S5i3/i2 med Catharina Charlotta Rudberg, i. 1764, t 1807 29/u,
rtotter af Jacob Itudberg, stadsläkare 1 Norrköping med assessors titel, och Anna
Catharina Ternell. — Barn: Eva Anna Charlotta, gift med O. Löwendal, kyrko-
herde i Tingstad. Carolina Catharina Sophia, t 1788 w/n- + l^20/*. *?ift med
Lorentz Henric Steinnordh, klädesfabrikör i Norrköping, fader till Johan Henrik
Wilhelm, teol. dokt., lektor i Linköping. Johanna JacoUna, f. 1791 2/12, t ogift.
Johan Martin, kyrkoherde i Othem af Visby stift. Carl Eredric, kyrkoherde 1
Lofta. Dödfödda döttrar 1799 17/10 och 1801 21/4- Gustaf Dominicus, t. 1803 Vs,
t s. å. 20/8. Son, dödfödd. 180612/10- — -1 med Gustava Albertina Boheman, f.
1774. t 1825 22/10, dotter af Anders Boheman, kopparslagare och rådman i Jönkö-
ping,’ 0111 hvars släkt se Sjöström. Göteborgs nation i Lund. sid. 490, samt Sv.
Släktkalendern 1913 och 1917. — Om släkten Lutteman se Lemke, Visby stifts
herdaminne.
I den Lindblomska brefsamlingen linnes frän början af 1790-talet
en mängd bref från ”Välment”, som däruti uttalar sina önskemål an-
gående förbättringar inom kyrkan. I mångt oeli mycket är det en
vrångbild, som ”Välment” tecknar med synnerligen starka färger, men
mänga drag däri bära dock verklighetens stämpel. Brefskritvären tror,
att biskopen skulle bidraga till att förverkliga hans förslag. "Det är
icke förgäfves”, skrifver han, ”att den store Guden Eder med ett godt
lijerta, vidsträckt kunskap, en sann religion, ett högt kall begafvat.’
Vi vilja nu, med brefskrifvaren till vägvisare, gå in i en kyrka på
landet, så få vi se livad han där visar oss. ”Mången präst”, skrifver
han i ett bref af 1791 2%, ”framträder till altaret och på predikstolen,
tvenne de heligaste rum, med bruna stöttar, brun kappa, rod, okammad
peruk, orakad, oborstad, kanske otvättad, oren krage. Såsom han är
mån om sin egen renlighet och snygghet, så ser ock kyrkan ut. Man
föreställe sig kyrkan med två trånga dörrar, rymlig nog, med allenast
fyra till fem små fönstergluggar mörk såsom ett fängelserum, predi v-
stol, altare, tak och väggar svarta af ett hundra års gammalt damm,
gången lagd med ojämna stenflisor, men inom bänkarna jordgo .
Under predikan går spögubben omkring för att väcka de sofvam
”Ifrån början till slutet af sin vandring under gudstjänsten atto jes
han af nästan allas ögon, och då han gör ett kap. följer derpå nastan
hela församlingens löje.” Man kan förstå, att mången tog sig en lur,
ty ofta räckte Gudstjänsten 4 å 5 timmar, när barndop, begrafmngar,
skriftermål och nattvardsgång, vigsel, likpredikan oeli kungore ser <>re-
komma, hvarför som önskemål framställes, att likpredikningar, vigslar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
