Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Bergslags kontrakt - 3. Hällestads pastorat - a. Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hällestads pastorat. 719
ner genien ligen vinnas, följdes Han af saknaden, högaktningen, erkäns-
lan ocli mångens fortsatta förtroende.”
Såsom kyrkoherde lhirstädes fälles om honom följande omdöme:
”Den grundsatsen, som var Herr Prosten så egen, att, medan dagen är.
verka Hans verk, som Honom sändt, att efter Skaparens afsigt och för-
länta tillfällen utan uppskof arbeta för hans ära och främja medbröders
gagn — denna grundsats beledsagade Kernell till det kall, Han beklädt
ibland Eder, och med den steg Han ned i sin graf. Från den stund då
Han i denna helgedom gjorde sitt högtidliga inträde, ansåg Han denna
post såsom den, der Han troligen skulle sluta sina jordiska mödor. Lif-
ligt kände Han ovissheten af sina dagar, lifligt kände han det vissa an-
svaret inför Gud: och från dessa betraktelser hemtade Han dagligen ny
styrka, nytt mod att bevisa sig en trogen och snäll Skaifare i Jesu försam-
ling. Q, med hvad nit uppfyllde Han en Evangelisk predikares verk! livad
kraft utgick från Hans förmaning! hvad ömhet blandade sig i Hans råd!
Ljus framstrålade från hvarje Hans lärdom och hastigt meddelade sig
Hans egen andaktsfulla, upprörda känsla åt hvarje Åhörares bröst. —
Hos honom märktes intet hinder af ovana; Hans djupa kännedom af
menniskolynnet vägledde Honom säkrast i de fall, der en kortare utöfning
af Läroembetet kunnat medföra någon villrådighet. Hos honom spordes
ingen ledsnad vid mödans enformighet; rikedomen af Hans snille gaf om-
växling och behag åt (le tätast återkommande ämnen. Innehållet af
Christi evangelium var i allmänhet för kärt för Hans eget hjerta, toi
att icke blifva lifligen förestäldt andra, och menniskors förbättring och
sällhet ett för ädelt syfte för Hans Önskan, för att ej alltid tagna och
fullt sysselsätta Hans själ.”
”Och hvem skulle trott då man hörde och såg huru fullkomligen
Han helgade sig åt Andens embete, och ofta utan närmare biträde om-
kring sig förestod Gudstjänstens vård — hvem skulle trott, att Hans
omsorger kunnat hinna till mer? Men läs häfderna för Hans korta
embetes tid, och af alla de värf, som kyrkoväsendet tillhöra, sag, hvil-
i J 1, T*Ö++X71 CJ+ honnfltfflT
omsorger
paste forskning fann Han om dagen i dessa sinn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
