- Project Runeberg -  Linköpings stifts herdaminne / Tredje delen /
734

(1915-1919) [MARC] [MARC] Author: Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Bergslags kontrakt - 3. Hällestads pastorat - a. Kyrkoherdar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

734 Bergslags kontrakt.
samhet och redan tidigt deltaga i arbetet. Därigenom utbildades hos
N. den praktiska blick och särskildt den händighet, som han sedermera
villigt gjorde bruk af för att hjälpa ined ett och annat inom hemmet.
Han var endast en halfvuxen gosse, då han en kall vinterdag tillika
med en äldre bror skickades med en fora till en plats längre bort.
Bröderna körde var sitt oxpar. Anders hade kommit ett stycke i för-
väg och gick bredvid sitt lass. Vägen ledde utmed ett fruset kärr, be-
växt med albuskar. Där, helt nära vägen, varseblef han några stora,
gråa djur, som han ej kände till. Det största och närmaste fäste sina
fula, ondskefulla ögon på honom, och gossen började känna sig illa
till mods. Då hördes ett lätt buller från det andra oxparet, som när-
made sig — och vargarna aflägsnade sig långsamt.
Håg och begåfning utvisade studievägen, sinnelaget den präster-
liga banan.
Det var en andligt lifaktig tid, hvarunder han vistades i Uppsala.
Akademiska lärare sådana som professorerna Beckman och Torén kunde
ej vara utan inflytande på de unga teologie studerandena. Korsets pre-
dikan ljöd i allt flera kyrkor och samlingslokaler. Så blef den unge
studenten förd allt djupare in i Guds kännedom och i egentligaste me-
ning beredd för sitt blifvande kall.
Det var också en ny tid för den kristliga sången, och K. med sin
goda sångröst deltog med lif och lust däri. Ahnfelts sånger voro ho-
nom särskildt kära. Egendomligt var, att rösten, som under den sista
tiden af hans lif blifvit betydligt försvagad, var jämförelsevis stark,
när det gällde sång. Ännu den sista dagen uppstämde han och sjöng
psalmversen vid morgonandakten (144:10).
X. behövde ej många gånger byta om verksamhetsplats. I Norrkö-
ping var han anställd blott sju månader, men han lämnade spår efter
sig. Med nit och hänförelse ägnade han sig åt sin uppgift. Glädjen
i arbetet under denna tid mindes ban sedermera med saknad. Fräls-
ningens budskap togs då emot med öppna sinnen och barnslig enfald.
Ofta fick han under denna uppvaknandets tid tillfälle att vinna erfa-
renhet i den enskilda själavården. I Kristdala, dit han sedan förflyt-
tades, hade han såsom v. pastor ett mångsidigare och i vissa afseenden
mera kräfvande arbete; de erfarenheter han där gjorde blefvo honom
utan tvifvel till stoi’t gagn längre fram. Ty han hörde till dem, som
låta sig i allt ledas och fostras af Guds Ande. Högt värderad som
predikant och själasörjare blef han på båda ställena, och vänner vann
han där för lifvet.
Att N., då han önskade få en fast anställning, valde den i ekono-
miskt afseende klent lottade komministraturen i Hällestad, berodde till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 13 14:45:59 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linherda/3/0764.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free