Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växtlifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lOI
Gentiana pneumonanthe, blomningens slut hos Trifolium pratense,
frönas mognad hos Rhinanthus så att de rassla i fröhusen (ett
väl-kändt märke för jordbrukaren), och bladens gulnande hos Arnica
montana.
— Blojnningens ordningsföljd förtjänar likaledes att noga följas
och fastställas genom iakttagelser. Solens värme uppväcker växtlifvet
(Calendarium Floræ, Am. ac. 4) och framdrifver hvarje växt efter
dess naturliga anlag (»secundum indolem et naturam cujusque»).
Sommarens tider bero på luftens olika värme, och blommorna visa
sig i förhållande därtill, men dock på samma gång efter bestämda
lagar i en gifven ordningsföljd. Härigenom bör man kunna mäta
årstiden och sommaren, något som hittills varit mycket önskvärdt
för ekonomiska ändamål, men fruktlpst sökts i kalendariet. — Uti
Linnés »Calendarium Floræ»,1 ett af hans märkligaste och snillrikaste
arbeten med djupa inblickar i naturens lif, hafva årets månader här
i norden fått följande namn efter sitt förhållande till växtlifvets
utveckling: »vintertiden, käldraget, såningstiden, löfsprickningen,
blomstertiden, karttiden, slåttertiden, skördetiden, frukttiden, löflallningen,
slasktiden, ismånaden».
Flera olika slag af rörelser hos växterna har Linné iakttagit,
och i vissa fall är han den förste upptäckaren af dessa företeelser.
De välbekanta rörelserna hos de sensitiva växterna uppehåller han
sig ej vid; han förklarar dem för ofrivilliga, och åtminstone till en
början anser han ej heller dessa växter känsliga;8 så t. ex. i Somnus
plantarum 1755 (Amoen. acad. 4): »Mimosorna och Oxalis sensitiva
sammanslå sina blad vid beröring, om detta också sker utan
förnimmande» (»sit hoc sine illorum sensatione»). I Mantissa 2 (1771) säger
han dock om Dionæa, Mimosæ o. s. v. »sensibilia sunt folia». —
De rörelser däremot, som han själf observerat och skildrar i Somnus
plantarum (se äfven Sponsalia plant., och annorstädes) äro desamma,
som numera benämnas nutationer, tillväxtkrökningar och
variationsrörelser. Att dessa delvis sammanblandas af Linné, är mindre
underligt, då deras rätta orsaker först i slutet af 1800-talet blifvit
uppdagade och i enskilda fall ännu äro okända. Såsom orsaker till
dessa rörelser sätter Linné väderlekens förändringar och behofvet af
skydd under natten, under regn och blåst, eller ock sätter han dem
i förbindelse med dagens växlingar genom solens olika ställning
1 Äfven på svenska under namnet Blomster-Almanach, 1757.
2 Se t. ex. Philos. bot. 133, sid. 88, och Somnus plant., i: 4, Am. ac. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
