Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växtlifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
ornithopodioides (af frön från Sauvages i Montpellier) blommade I
Uppsala botaniska trädgård, och -Linné, som ville ägna denna växt
en särskild omvårdnad, ämnade visa den för sin trädgårdsmästare,,
men kunde ej på kvällen återfinna den. Följande dag såg han. den
åter i blomning men fick först på kvällen tillfälle att visa den för
trädgårdsmästaren, och växten kunde ej heller nu återfinnas, På
tredje dagen gingo de därför båda dit och sågo växten med dess
blommor, men då de på kvällen sågo efter, var växten för tredje
gången försvunnen, ehuru den dock nu ändtligen kunde återfinnas:
àen hade då blommorna dolda af bladen (»sub tribus foliis, qtiasi sul>
tecto quodam reconditi»). Detta gaf Linné anledning att sedermera
under nätterna med ljus eller lykta undersöka växterna i växthuset
och vid lugnt väder i trädgården, och han fann då, att en mängd
växter hade sitt utseende på något sätt förändrad t under natten.
Linné synes ej hafva känt något annat meddelande om dylika
företeelser i litteraturen, än dQt ställe uti Rajus’ Historia plantarum, där
det omtalas, att Tamarindus om natten sluter sina blad liksom
aka-sierna och andra växter, men att berättelsen, att den då till skydd
mot kölden lindade sina blad omkring frukten, såsom Prosper
Alpi-nus berättat, var något som Rajus och andra ansågo för en fabel
— Att växterna sålunda njuta af sömn och åvila (äfven om
därmed tillika afses skydd mot vinden), var något nytt och okändt, och
»jag befinner mig således här på en förut otrampad väg» (Somnus
plant., Am. ac. 4). »Emedan växterna sakna nerver och sensation,,
hafva de ej sömn (»somnus») och vaka (»vigiliæ») i vanlig mening,
men en viss analogi därtill; termen sömn bibehålies för att ej
be-höfva bilda en ny, som skulle vara dunkel att förstå.» Hvad orsaken
till växternas sömn beträffar, så kan den ej vara en kallare luft, ty
äfven i ett varmhus, där samma temperatur råder dag och natt,
återtaga växterna sin sömn på sin vanliga timma. (Mimosa pudica
»evigilat», vaknar, under juni och juli kl. 3 pä morgonen; »obdormit»,
somnar, kl. 6 på aftonen, Mantissa 2, sid. 502.) Då växterna äro
yngre, äro de mera begifna på sömn, än sedermera.
— De enkla bladen visa oftast den, sömnställningen, att de i
upprätt ställning trycka sig intill stjälken och därvid omsluta de spä*
dåre blad och skott och äfven blommor, som sitta högre uppe, samt
skydda dem mot nattluften (»ab injuriis aéris nocturnb); detta är
t. ex. fallet med Stellaria media, Ätriplex hortensis, Asclepiadaceer,
Sida, Ayenia, Oenothera mollissima, Malva peruviaoa, Iva amma»
Datura, Amaranthus tricolor och cruentus, Celosia cristata,
Bidens-arterna. (Linné har härvid skildrat det slags »sömnställning»., som.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
