Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växtlifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"3
— -»Antennaria (Gnaphalium) alpina (Species plantarum, ed. 2, sid.
1199) har hos den växt, som jag odlat, honliga blommor utan
ståndare; men han växten har hittills ingen iakttagit.»1
Pollinering med vindens tillhjälp har Linné vid många tillfällen
observerat och beskrifvit, t. ex. hos björk (Sk. resan 20) och gran
(Öl. resan, sid. 13); se sid. 108. I allmänhet synes han hafva antagit,
att all pollinering kunde ske på detta sätt, eller att pollen »nedföll» på
märkena och kunde »skakas ut» öfver märkena, såsom också några nyss
citerade yttranden gifva vid handen. Att så också verkligen kan ske
äfven hos insektblommor, då pollenet blifvit äldre och torrare, är
bekant genom meddelanden och afbildningar i Kerner’s Pflanzenleben.
Några fa insektblommiga växter hafva dessutom af naturen torrt
och rykande pollen, t. ex. ljungväxterna. — Det uppgifves, att man
redan år 1751 skall hafva gjort en tillfällig iakttagelse, att en insekt
bortfört en blommas pollen.8 Här må därför citeras några
meddelanden af Linné om insektbesök i blommorna. Uti Hört. UpL 2(1730;
se sid. 9) omtalar han: »Nöjsamt är att se, huru åtskillige Muscæ
fastna med fötterna uti blommorna (hos Asclepias syriaca), då de
honungssaften tänkte bortstjäla». Linné trodde då ännu liksom några
äldre botanister, att blommornas honung var ett näringsämne för
fröna; i sin lilla skrift De nuptiis et sexu plantarum (1729—1730), sid.
47, skrifver han om honungen hos Aconitum, Delphinium, Aquilegia
m. fl.: »Denne humor ... föder det lilla embryo ... och är ingen
tvif-vel med mindre bina göra stor skada på blomstren, då de bortföra
den balsam, utan hvilken fröna ej kunna uppväxa». Denna åsikt
synes han dock ganska snart hafva öfvergifvit, ty i Hört. Upl. 3 och
4 och Adonis Upl. talas ej längre om att insekterna »stjäla», utan
»samla» honung (»mel colligunt»), och dessa »muscæ auratæ, cæruleæ,
et alia insecta anelythra» fastna med fötterna i »springorna å
pistillen» (»in fissuris pistilli»). — »Ja, samtidigt (med nuptiæ) samla bina,
flugor och andra insekter honung ur blommornas nektarier, för att
ej tala om Trochilus (kolibri)» (Oeconomia naturæ, 5 6, 1749, Amoen.
acad. 2; ett ställe, som för öfrigt handlar om »propagatio» och
»foe-cundatio»), »och af blommornas försvagade pollen (»expollineeffoeto»)
hämta bina äfven vax.» Något närmare den rätta förklaringen
kommer följande yttrande (Sponsal. plant., 5 26, 1746, Amoen. acad. 1):
»... En fattig man påstår att hans bin ej tillfogat den rikes blommor
någon skada... Den rike skulle hafva kunnat invända, att bina så
1 Om hanblomman hos denna art, se H. O. Juel, Typ. und parthenogenet.
Fortpfl. bei der Gattung Antennaria, K. Vet. Ak. Handl. Band. 33, N:o s, sid. 12.
2 Denna notis läses hos Sachs, Gesch. der Botanik 1875, sid. 424.
C. A. M. Lindman, Linné såsom botanist, 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
