Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växtlifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H4
tillvida voro skadliga för blommorna, som de bortförde nektarsafteii
eller honungen och beröfvade fruktiflkationen pollenet. Vår mening
är den, att bina göra blommorna mera nytta än skada, då de under
sitt outtröttliga arbete kringströ pollen (»pollinem spargunt»), så att
det uppnår pistillen (»ut pistillum attingat»), alldenstund det ännu ej
är bekant, hvad nektarsaften med säkerhet betyder i blommans
fysiologi».
»Då de små steklarna inne i Caprificus (Ficus mas) få vingar,
är också tiden kommen för växten att släppa sitt pollen. Man ser
då insekten, betäckt af mjöl, som en mjölnare som kommer från
kvarnen, flyga ut och begifva sig till Ficus femma’s kaviteter, och den
kan ej undgå att där afskaka mjölet. Det är tydligt, att växtens
honblommor på detta sätt utan minsta svårighet pollineras» (Ficus,
1744, § 8, Am. ac. 1).
Èybridiseiingen i naturen hade i hög grad tilldragit sig Linnés
uppmärksamhet. Det är ej osannolikt, att detta var en följd af den
kännedom han fått om hybriderna mellan kanariefågeln och steglitsen
(Västgötaresan, 1746, sid 11). Såsom i det föregående framhållits
(se sid. 96) ansåg han att hybridisering var en sannolikare orsak till
de nya formernas uppträdande på jorden, än inflytandet af jordmån
och klimat. Han har dock ovedersägligen hyst för mycken tillit till
denna tanke. Uti afhandlingen Plantæ kybridœ, 1751 (Amoen. acad. 3)
har han därför ansett många växter vara uppkomna genom
hybridisering, som äro fullt själfständiga arter. Här må dock erinras om
det redan kända förhållandet, att Linné först af alla afsiktligt och i
vetenskapligt syfte framställt en växthybrid. Man kände förut
korsning mellan tulpanvarieteter (Spöns, plant., § 25, Amoen. acad. 1).
Den af Linné på experimentell väg framställda hybriden var »
Tra-gopogon kybriduim (Disquisitio, sid. 27, ej densamma som i Plantæ
hybridæ n:o 10). Om dess uppkomst berättar Linné följande i sin
till Petersburger - Akademien insända prisskrift (Disquis., sid. 27):
»Tragopogon hybridum erhöll jag för två år sedan (d. v. s. 1757)
på hösten på en ruta i trädgården (i Uppsala), där jag hade planterat
T. pratense och T. porrifolium, men den tidiga vintern förstörde fröna.
Men nästa år (1758), då T. pratense blommade, tog jag tidigt på
morgonen bort dess pollen, och omkring kl. 8 beströdde jag pistillerna
med pollen af T. porrifolium samt band en tråd omkring holkarna
till igenkänningstecken. Då frukterna mognat, samlade jag dem och
sådde dem på ett särskildt ställe; de grodde, och i år (1759) gåfvo
de mig purpurröda blommor med gul bas, hvilkas frön jag härmed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
